Samma lön för samma arbete?
augusti 13th, 2007
En mening som man ofta hör då det är löneförhandlingar i Sverige är ”samma lön för samma arbete” eller ”lika lön för lika arbete”, särskilt facket brukar gilla dessa meningar. Själv avskyr jag dem!
Jag anser att det är totalt idioti, det finns inte två människor som gör exakt samma arbetsinsats även om de har samma arbetstider, arbetsuppgifter och ansvar så kommer de att prestera olika. Jag anser att man ska få lön efter prestation, för vilket värde man skapar åt företaget.
Om tio personer jobbar vid samma löpande band görandes exakt samma sak så kommer en av dessa prestera bättre än alla de andra och en av dessa prestera sämre än alla de andra. Inte heller de övriga åtta kommer att prestera lika mycket/lite utan de kommer att placera sig på olika platser någon stans mellan den bästa och den sämsta.
Givetvis ska också då den som presterar bäst kunna tjäna mycket mer än den som presterar sämst. Detta är också en av anledningarna till att jag verkligen avskyr att låta facket förhandla fram en bestämd summa åt alla i stället för att låta oss anställda själva förhandla fram våra summor och därmed också få mer prestationsbaserade löner.
För ett par år sedan så lyssnade jag på en riktigt bra ljudbok, Multiple Streams of Income (länken går till vanliga boken och inte ljudboken) av Robert Allen. Den boken innehöll en berättelse som jag tycker passar väldigt bra in på detta område och jag tänkte citera den här:
En far frågade ett företags chef hur det kan komma sig att hans tre söner som alla jobbade för företaget med liknande arbetsuppgifter kunde tjäna så otroligt olika. I stället för att försöka förklara så bestämde sig chefen för att låta de anställdas pappa lära sig på egen hand. Han bad fadern att gömma sig bakom en dörr medan han en och en kallade in de tre sönerna en och en till sig för att ge dem samma uppdrag.
Den första sonen kom in på kontoret och chefen berättade för honom att ett flygplan från Asien fullastat med olika varor just hade landat på en flygplats lite utan för staden där företaget låg. Han bad sonen att åka till flygplatsen, besöka planet samt göra en lista över de olika varor som fast i lasten samt utvärdera om några av dessa varor skulle vara intressanta för företaget att köpa in för att sedan sälja vidare med vinst och sedan återvända till kontoret och presentera vad han kommit fram till så fort som möjligt.
Den första sonen accepterade uppdraget, lämnade kontoret för att sedan återkomma endast femton minuter senare för att avlägga sin rapport och den lät så här:
Jag ringde till flygplatsen och fick veta att planet vad lastat med mer eller mindre värdelösa saker, strax över tusen leksaksdockor, tiotusen pennor och några rullar tyg.
Efter att den första sonen lämnat kontoret så kallades den andre in och fick samma uppdrag. Han lämnade kontoret för att sedan komma tillbaka ungefär en och en halv timme senare av avlade följande rapport:
Jag åkte till flygplatsen och vad en av besättningsmännen att visa mig godsspecifikationen, listan över allt som var lastat i flygplanet. Den visade att det fanns 1 740 taiwanesiska leksaksdockor av duglig kvalité, 24 000 boxar med billiga färgpennor och 500 rullar med fint silke från Hongkong.
Chefen tackade den andra sonen och skickade sedan ut han. När han hade lämnat rummet så kallades den tredje sonen in. Även han fick samma uppdrag som sina bröder hade fått. Han lämnade chefens rum och kom inte tillbaka förrän flera timmar efter att kontoret hade stängt. Så här löd hans rapport:
Jag åkte till flygplatsen och bad en besättningsman hjälpa mig att inspektera flygplanets last. Det fanns 1 740 taiwanesiska leksaksdockor priset och kvaliteten var helt okej men jag ansåg att det inte skulle vara värt att lägga ner massor av vår tid på att marknadsföra dessa så jag ringde vår distributör i New York och erbjöd han en snabb affär för att köpa alla dockorna direkt. Detta gav oss en omedelbar vinst på ungefär 20 000 kr.
Jag hittade också 24 000 boxar med färgpennor. Tyvärr var kvalitén på dessa så låg att jag ansåg att det inte vore värt risken för oss att försöka sälja dem. Därmed avstod jag också från att köpa dessa.
Därefter så fanns det omkring 500 rullar med fint silke från Hongkong. Dock märkte jag snabbt vid en närmare inspektion att endast 200 av rullarna höll tillräckligt god kvalité samt hade ett pris som gjorde en affär intressant. Jag ringde vår distributör i San Francisco och sålde de 200 rullarna för en vinst på 40 000 kr.
Slutligen så hittade jag till min stora förvåning några varor som hade lastat ombord på flygplanet i sista minuten och som av denna anledning heller inte fanns med på flygplanets godsspecifikation. Turligt nog för oss så var detta också den bästa delen för vårt företag. En samling bestående av antika statyer och sniderier av högsta kvalitet, bland de finaste jag sett i hela mitt liv. Dessutom låg priset på långt under marknadsvärdet.
Jag ringde upp en lokal specialist på antika statyer här i stan för att även få hans utlåtande på det hela och för bara en halvtimma sedan så hörde han av sig till mig och kunde bekräfta att min egen åsikt hade varit korrekt. Jag köpte genast hela samlingen och jag är helt säker på att med rätt marknadsföring och lite tid så kommer vi att göra en vinst på minst 1 miljon kronor.
Jag återkommer med en mer detaljerad skriftlig rapport i morgon bitti sa den tredje sonen innan han lämnade chefens kontor.
Chefen kallade nu fram brödernas far från sitt gömställe och sa sedan till honom:
Du ser, din första son gör inte ens vad han blir tillsagd, det är därför han får lägst lön. Din andra son gör endast vad han blir tillsagd, det är därför som han endast får lite bättre lön än din första son. Din tredje son däremot, han gör mycket mer än vad han blir tillsagd att göra, betydligt mer än vad man kan förvänta sig från en vanlig anställd. Det är därför han får den största lönen av dina söner.
Faktum är att dina två första söner är inte mer än de flesta andra som jobbar för mitt företag, hyfsat dugliga men utbytbara. Men din tredje son, han är unik. För mig är han oersättlig.
Jag gillade verkligen den här berättelsen och även resten av ljudboken så förra året valde jag att köpa den som riktig bok. Den bok jag köpte är dock av en nyare utgåva (second edition står det på de som finns i butik i dag) än den jag hörde som ljudbok för en massa år sedan, efter en snabb bläddring i den nya utgåvan så kunde jag tyvärr inte hitta den här berättelsen så det kan vara så att författaren valt att ta bort den men förhoppningsvis var det bara jag som inte hittade den med min lilla snabba bläddring i boken.
Mer om boken (second edition) samt möjlighet att köpa den:
Multiple Streams of Income
Postat i följande kategori/kategorier: Arbetsmarknaden, Ekonomi
26 Comments Add your own
1. Klas | augusti 13th, 2007 at 23:47
Intrassant, men ”Detta är också en av anledningarna till att jag verkligen avskyr att låta facket förhandla fram en bestämd summa åt alla i stället för att låta oss anställda själva förhandla fram våra summor och därmed också få mer prestationsbaserade löner.” tycker jag var en felaktig slutsats.
Genom löneförhandlingar får man inte prestationsbaserade löner. Genom löneförhandlingar får man visserligen individuella löner, men de behöver verkligen inte vara prestationsbaserade. Sådana löner baseras mer på hur väl man kan förhandla och det finns väldigt många duktiga människor som är väldigt dåliga på att förhandla.
2. Jakob | augusti 14th, 2007 at 00:29
Klas:
Är man dålig på att förhandla så lär man se till att träna upp sig så att man blir bättre. Det finns normalt sätt inget man är superbra på från början. Däremot om man är villig att lägga ner mycket tid på att träna, förbereda sig, lära sig mera så blir man också mycket bättre.
När jag började jobba var jag så urusel på att förhandla att till och med personalchefen som jag förhandla med sa det till mig. Efter att jag hade gått med på den summan han erbjöd mig så talade han om hur dålig jag var på att förhandla. Han höjde till och med min lön till mer än den summan jag accepterad pga att jag var så dålig på att förhandla.
Då kan man verkligen snacka om att jag var dålig! Om jag var då dålig att chefen höjde min lön med mer än vad jag accepterad och sedan förklarade hur usel jag var på att förhandla hehe.
Men personalchefen gav mig också en hel del tips för framtiden efter detta. Tips som jag tog åt mig och använde mig av i framtiden. Inte nog med det jag började dessutom kolla upp tips på tex webben om hur man skulle göra när man löneförhandlade. Förr hade jag bara gått till löneförhandlingen utan att förbereda mig och mer eller mindre accepterad vad personalchefen föreslog. Inte argumenterat, inte debatterat, inte förberett mig, inte tala om vad jag gjort för att bidra mer till företaget, inte talat om vilket bra arbete jag gjort.
I dag har jag fortfarande mycket kvar att lära när det gäller att löneförhandla, det finns fortfarande mycket jag behöver bli bättre på. Framförallt känner jag att jag behöver mer rutin och erfarenhet. Men samtidigt har jag kommit en låg bit på vägen, i år på mitt jobb hade facket förhandlat fram en höjning som låg på runt 3 – 3,5% om jag mins rätt, själv lyckades jag, som inte är med i facket att få en höjning på runt 8%.
Så jag är själv ett levande bevis på att man kan vara totalt usel på att löneförhandla för att sedan med träning och kunskapssamlande bli betydligt bättre.
3. Joakim Persson | augusti 14th, 2007 at 01:21
Eftersom du är ung tjänsteman, så ska du självklart ha en högre löneökning än genomsnittet. Även om man är med i facket så har man individuella löneförhandlingar, förstås, men eftersom du gick in lågt och fortfarande är ung så är det normalt med 8% löneökning. Du får förhandla lite till
3-3.5% gäller ”hela lönebudgeten”, och det finns utrymme utöver detta för befodran etc. Även om du inte är med i facket så gäller lönebudgeten dig.
Sedan är det sant, en duktig person som är nöjd och som inte gillar att eller kan förhandla är en arbetsgivares dröm.
4. Jakob | augusti 14th, 2007 at 02:59
Joakim Persson:
Jag jobbar inte längre på det företaget som det jag skriver ovan handlar om.
5. Mr T | augusti 14th, 2007 at 14:09
Blandar du inte ihop lika lön för lika arbete med lika lön för lika arbetsuppgifter? Det är en väsentlig skillnad.
6. Jakob | augusti 14th, 2007 at 17:46
Mr T:
Nja, vad jag menar är snarare att det finns inte två personer som utför lika arbete även om det finns många som har lika arbetsuppgifter.
7. Mattias Järnhäll | augusti 15th, 2007 at 00:08
Det enda jag tänker på efter att ha läst denna historia är:
Stackars pappa som fick gömma sig bakom en dörr i så många timmar =)
Nä skämt åt sido, håller helt med dig. Finns inget värre (och faktiskt diskriminerande) än ”lika lön för samma jobb”? För precis som du skriver är det en jäkla skillnad på hur två personer utför ett ”jobb”.
8. Mr T | augusti 15th, 2007 at 01:24
Kanske var otydlig men menade att lika lön för lika arbete betydde de som gör mer ska ha mer.
Dock så har facken förvridigt betydelsen av orden och fått det till att alla med samma jobb ska ha samma lön.
9. Fredrik Johansson | augusti 15th, 2007 at 15:52
Sant. Facket förslappar. Jämlikhetsflumm överlag gör det. Det gäller att vara hård och rättvis. Cyniker och idealist i ett, om man nu kan vara det på en gång? Det tror jag. Det behövs mer krasst, och hänsynslös och rejält tänkande för allas bästa. /Fredrik
10. Tankar från lagret &laqu&hellip | augusti 15th, 2007 at 18:20
[...] på för att bli ekonomiskt oberoende. Vissa spelar på börsen (vilket verkar gå hand i hand med nyliberalt dumprat oavsett klasstillhörighet) andra stjäl koppartråd eller spelar nätpoker. En arbetskamrat på [...]
11. Pason | augusti 15th, 2007 at 21:01
Pratade lön med chefen på jobbet häromdagen. Ifrågasatte då att man envisas med att helt sätta lön efter arbetsbeskrivning, inte efter vad man faktiskt gör. Fick till svar att det var enklare så för arbetsgivaren (10-15 anställda i detta fall).
En orsak till att det kom upp var att jag tidigare på dagen diskuterat kommunens lönepolicy, som också starkt betonar att lön ska sättas efter arbetsbeskrivningen. Nämns på slutet i dokumentet med två meningar att ”viss hänsyn ska tas till hur man utför sin uppgifter”.
12. David | augusti 17th, 2007 at 14:16
Det ni pratar påminner om ett tayloristiskt synsätt. Det är ett föråldrat synsätt som ett antal decennier sedan upptäcktes ha motsatt verkan, personalen mådde dåligt över att ha piskan vinandes. Tyvärr har sättet att leda återkommit i en ny form, neotaylorism. Vanligt på call centers. Genom raffinerade metoder kan man använda Metod-Tid-Mätning på smartare sätt. Jag tror en viss morot kan ha stimulerande effekt men om personalen hela tiden måste prestera bäst för att få lika lön som de andra blir inte moralen bra.
13. Jakob | augusti 17th, 2007 at 14:54
David:
Jag tror inte på att straffa de som gör ett sämre jobb, jag tror på att belöna dem som gör ett bättre jobb. Dvs de som gör ett sämre jobb ska inte få sänkt lön, däremot ska de som gör ett bra jobb kunna få höjd lön.
Dvs ingen piska eller straff, bara morot och belöning.
Däremot är det ju uppenbart att om någon som gör ett klart sämre jobb skulle få lika bra betalt så drar det ju ner moralen ordentligt och leder till dålig stämning på arbetsplatsen samt till att flera av de som gör ett bra jobb inte ser någon anledning till att göra ett bra jobb och börjar långsamt göra ett allt sämre jobb.
14. David | augusti 17th, 2007 at 15:33
Ja jo men om inte facket gick in för att höja lägstalöner så skulle de som inte riktigt förmår prestera bäst aldrig få någon löneförhöjning. Hur man än ser på det är det någon som presterar sämst, även om denne kanske gör sitt allra bästa. Däremot får ju inte facket få för mycket makt så det blir den situation du beskriver, att ingen vill jobba bättre för det är ingen mening. För övrigt så kan man ju löneförhandla själv, på frivillig basis även om det finns ett fackförbund.
15. Jakob | augusti 17th, 2007 at 15:57
David:
Hur mycket ska du då tjäna och få i höjd lön om du år ut och år in presterar mycket sämre än de andra på jobbet?
16. David | augusti 18th, 2007 at 10:56
Tillräckligt för att hålla jämna steg med inflationen. Förutsatt att du gör DITT allra bästa. Dvs jobbar så bra du kan, även om det finns någon som är överlägsen.
17. Hur jag blev rik - ekonom&hellip | januari 8th, 2008 at 00:03
[...] I stället för att skriva mer här så tänkte jag i stället hänvisa till två tidigare inlägg jag skrivit i bloggen där jag citerar just den här boken, det borde ge er bra smakprov om hur den är, själv tycker jag att dessa två berättelser är riktigt bra och intressanta och jag kan lova er att boken innehåller många fler givande historier och exempel. Så läs gärna dessa två inlägg: Stora misslyckanden kan leda till stora framgångar Samma lön för samma arbete? [...]
18. anton | januari 9th, 2008 at 20:15
man lever inte för att jobba , man jobbar för att leva.
tror ni ja kan bli rik på den kommentaren?
19. Jakob | januari 10th, 2008 at 10:52
anton:
Jag tor inte du blir rik på den kommentaren. Borde väl låta något åt det här hållet för att man ska bli rik: man lever inte för att jobba, men om jag sparar en del av allt jag tjänar så kan jag förändra mitt liv.
20. Tankar från lagret &laqu&hellip | februari 21st, 2008 at 23:48
[...] på för att bli ekonomiskt oberoende. Vissa spelar på börsen (vilket verkar gå hand i hand med nyliberalt dumprat oavsett klasstillhörighet) andra stjäl koppartråd eller spelar nätpoker. En arbetskamrat på [...]
21. Hur jag blev rik - ekonom&hellip | februari 28th, 2008 at 15:16
[...] liten ö Hur du får en fantastiskt bra relation till dina kunder Den som tjänar mest betalar mest Samma lön för samma arbete? Stora misslyckanden kan leda till stora framgångar Anekdot för sänkande av arbetsmoralen [...]
22. Hur jag blev rik – &hellip | juli 24th, 2009 at 12:38
[...] I följande inlägg hittar du ett bra exempel på att göra det där lilla extra som anställd: Samma lön för samma arbete? [...]
23. wasim | september 2nd, 2009 at 15:06
Din blogg är GRYM!
följer den regelbundet!
24. Jakob | september 3rd, 2009 at 19:20
wasim:
Tackar och bockar!
25. Mattias | oktober 5th, 2009 at 08:11
Vad är det för en företagare som premierar smuggling och kulturarvsbrott? Antika föremål som förs ut ur landet ”i sista minuten”…låter som rena rovdriftskapitalismen som chefen på företaget förespråkar
I övrigt håller jag med dig om att insats och prestation ska synas i lönekuvertet. Dock är jag tveksam till att arbetslivet till alla delar ska vara en tävling, det ska räcka att göra det som står i arbetsbeskrivningen och göra det bra för att ha en god löneutveckling.
26. John Bengtsson | oktober 7th, 2009 at 20:47
Som med så mycket annat här i livet så får man vad man betalar för. Jag är arbetsgivare sedan ett bra tag och betalar gärna dubbla avtalslöner till folk som är initiativrika och driftiga och självgående. Betalar man mindre så får man sämre arbetare och mer huvudvärk och sämre resultat.
Detsamma borde väl gälla för en arbetare, är du inte nöjd med din lön efter prestation prestera inte mindre det blir väl konstigt utan byt arbetsplats där du får utrymme att vara dig själv och utvecklas.
???
Skriv kommentar
Viss HTML tillåten:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed