Hur jag blev rik – ekonomi, entreprenörskap, sparande och investerande

Mina tankar kring amortering

februari 24th, 2008

Anders Arnerlöf som har bloggen Anders aktietips skrev i går ett inlägg som handlade om amortering. En av de saker han nämner i sitt inlägg är att snittamorteringstiden i Sverige ligger i dag på 91 år. Det betyder att om du som 20-åring lånar pengar till ditt första boende så har du inte betalat av lånet fören den dagen du fyller 111 år. Hur rimligt är det på en skala?

Inspirerad av Anders inlägg så tänkte jag här själv skriva lite om mina egna tankar kring lån och att amortera.

Jag lånade 500 000 kr när jag köpte min bostadsrätt 2005 (totalt kostade den 750 000 kr). Jag har som mål att någon gång under det året jag fyller 30 år (2011), dvs 6 år efter att jag lånad pengarna så ska antingen skulden vara helt avbetalad eller så ska jag ha investeringar (aktier, fonder och pengar på kontot) som motsvarar den delen av skulden som är kvar. Nu när halva tiden gått så håller ännu den planeringen. Jag återkommer lite senare i detta inlägg till varför jag väljer att betala så mycket på mitt lån.

Nu tänkte jag mig att vi ska ta oss en liten titt på hur lång tid ett lån kan ta att betala av och hur mycket det kostar i ränta.

Om man som jag lånar 500 000 kr och vill betala tillbaka det på 6 år så krävs det att man betalar (amotering + ränta) i snitt 8 052 kr i månaden. Räknat på en snittränta under den tiden som ligger på 5% så kommer den totala räntan jag får betala ligga på 79 778 kr.

Om du lånar 1 miljon kronor till 5% ränta och betalar 5 000 kr i månaden, då kommer det att ta 35 år och 11 månader att bli av med lånet och du kommer att ha betalat 1 154 588 kr i ränta. Ja du läste rätt, du kommer alltså att ha betalat med i ränta än du lånade från första början! Snacka om att du kommer att bli bankens bästa kompis!

Om du i stället lånar 2 miljoner kronor till 5% ränta och betalar 5 000 kr i månaden på samma sätt som ovan, då kommer det att ta… vänta nu… du kommer aldrig att bli av med ditt lån nu för 5 000 kr i månaden räcker inte ens för att betala av räntan den månaden!

Gränsen för att du ska bli av med ditt lån på 2 miljoner kronor går vi 8 400 kr i månaden (avrundat uppåt till jämna hundratal). Då kommer det att ta 97 år och du kommer att ha betalat 7,7 miljoner kronor i ränta!

Om du i stället betalar 10 000 kr i månaden så tar det 35 år och 11 månader och du behöver bara betala 2,3 miljoner kronor i ränta!

När man står inför valet att betala av på lånen eller att investera pengarna på börsen så finns det egentligen bara en sak som avgör om vad som är bäst ekonomiskt och det är följande fråga som du bör ställa dig själv: Om du investerar dessa pengar på börsen, kommer du då att få större avkastning än vad räntan på lånet kostar dig? Om svaret är ja så är valet enkelt, då satsar man pengarna på börsen.

Men riktigt så enkelt är det inte tycker jag, andra faktorer kommer till. Till att börja med så måste man ju tänka på att man aldrig kan vara riktigt säker på hur börsen kommer att gå, allt kan hända där, i alla fall på kort sikt, hur stor risk är jag villig att ta? Och vad kommer att hända med räntan jag betalar på mitt lån i framtiden, kommer den att stiga eller kommer den att sjunka? Historiskt sett är ju 5% ränta på ett bostadslån rätt lågt. Man får heller inte glömma att betala av på lånet är en slags investering i sig.

Som jag ser det bör man ställa sig själv ytterligare två frågor:
1. Vad kommer du att sova bäst om natten av? Att vara skuldfri eller att ha aktier och fonder för ett par hundratusen?
2. Vilka mål har du med ditt sparande, investerande och amorterande?

På fråga ett vet jag inte helt säkert vad mitt svar är. Jag är ganska övertygad om att rent ekonomiskt kan det nog vara bättre att ha pengarna på börsen men jag tror nog nästan att jag skulle må bäst av att vara skuldfri.

På fråga två är svaret enklare, mitt närmaste mål är att bli ekonomiskt oberoende, inte att bli rik, det är ett senare mål. Jag vet att jag för att bli ekonomiskt oberoende kommer att behöva en betydligt lägre passiv inkomst om jag inte har några lån än om jag har lån. Så för att så fort som möjligt bli ekonomiskt oberoende så bör jag också så fort som möjligt bli av med mina lån.

Relaterade poster:

Recensera min blogg del 11

1 000 besökare på en dag!

Ulf Elving i yngre tappning?

Annonser i bloggen

Mål och tankar inför 2007

Postat i följande kategori/kategorier: Ekonomi, Hur jag blev rik

51 Comments Add your own

1. Lowlimitgrind | februari 25th, 2008 at 06:54

Mycket bra skrivet. Gillar dina tankegångar när det gäller lån. Man måste inte sätta siig i skuld på det viset många gör. skönt att se den andra sidan lite och inte bara ”Vi har råd bara 9000 i månaden”
2. Olin | februari 25th, 2008 at 07:46

Håller med, mycket bra skrivet. Själv har jag som plan att betala av mitt lån på 1M inom 5-6 år. Snacka om frihet..men visst får man kanske avstå från att köra BMW och åka till Tailand de närmaste åren…vilken missär:-)

Jag ser framförallt amorderingen som ett alternativ till banksparande dvs. jag amorderar med den delen av besparingarna som jag normalt skulle sätta i ‘riskfritt’ banksparande och sätter resten i aktier. Svårt att få samma sparränta som räntan på lånet!
3. Olof | februari 25th, 2008 at 08:03

Jag är själv en amorteringsförespråkare, och håller med om det du skriver.
En sak dock, när du skriver amortering verkar det på texten som att du menar både ränta och amortering.
Eller hur får du annars ihop att 2-miljonerslånet växer trots att man amorterar 5000:- i månaden?
4. Markus | februari 25th, 2008 at 08:19

Hallå Jakob!
Precis som Olof tror jag att du har gjort en miss här. Du säger att om man amorterar 5000kr/mån på ett lån på 2.000.000 blir man aldrig av med det. Det stämmer ju inte, det kommer ta drygt 33år att bli av med det.
Däremot om ränta + amortering ska uppgå till 5000kr/mån så är det andra saker som gäller. Men du skriver faktiskt att man amorterar 5000kr/mån eller hur?
5. Diversifierad | februari 25th, 2008 at 08:21

Precis som Olof skriver så räknas inte räntebetalningen som amortering, så visst blir du så småningom av med ett lån på 2 mille med en amortering på 5000. Efter drygt 33 år närmare bestämt. Halva den tiden räcker för ett lån på en miljon.

Om du nu menar amortering + räntekostnad på alla ställen där det står amortering tror jag nog att dom allra flesta betalar 5000 i månaden för sitt lån, förutsatt att det är ett miljonlån. Själv betalar jag ungefär 15000 i månaden för mitt lån, varav 10′ i ränta och 5′ i amortering…
6. Jakob | februari 25th, 2008 at 09:04

Olof, Markus och Diversifierad:
Nja nu får ni ta och förklara er lite närmare? 5% ränta av 2 miljoner kronor blir 100 000 kr på ett år. Fördelat över 12 månader så blir det 8 333 kr i månaden (Naturligtvis blir det inte exakt den siffran varje månad eftersom skulden förändras varje månad).

Det betyder att efter 1 månad så har jag betalat av 5 000 kr samtidigt som räntan har lagt till 8 333 kr till mitt lån. Vilket in sin tur betyder att mitt lån efter att jag har betalat av 5 000 kr (amoterat, ingen ränta medräknad i den summan) så har min skuld ändå ökat till 2 003 333 kr.

Rätta mig om jag har fel?
7. Diversifierad | februari 25th, 2008 at 09:09

Jakob: Du har väl rimligen betalat räntan ändå? På mitt lån finns iaf ingen option att slippa betala räntan, och istället föra in räntekostnaden i lånet. Räntan ska in varje månad. Utöver räntan kan jag sen välja att amortera, oftast månadsvis i samband med ränteinbetalningen, vilket jag som sagt gör med ytterligare 5000. Dom enda lån jag känner till som funkar så dom kan växa är CSN.
8. Jakob | februari 25th, 2008 at 09:18

Diversifierad:
Aha nu förstår jag vad du menar. Jag använde rakna.nets lånekalkylator vilken räknade på detta viset. Jag får ändra i texten senare i dag.
9. Jakob | februari 25th, 2008 at 09:26

Så nu har jag ändrat i texten, kan ni kolla att det stämmer?
10. Diversifierad | februari 25th, 2008 at 09:51

Jakob: Jag ställer mig som sagt tveksam till om det finns någon bank där du inte behöver betala hela räntan, som i ditt exempel där man betalar 5′ i månaden för ett tvåmiljonerslån. Sen undrar jag varför gränsen för att betala av går vid just 8400. Räntekostnaden i ditt räkneexempel är 8333,33 kronor per månad. Att någon skulle bestämma sig för att amortera 66,67 kronor per månad verkar konstig. Antingen tar man väl amorteringsfritt eller amorterar åtminstone ett par hundra. Rent teoretiskt skulle dock lånet krympa även om du betalade 8334 per månad, om du nu är ute efter ”minsta möjliga”.
11. Jakob | februari 25th, 2008 at 09:59

Diversifierad:
Tanken är inte att du ska få det, tanken är att man ska inse att för 5 000 kr i månaden så kommer det aldrig att gå.

Jag valde att runda av till jämna hundratal (var tvungen att runda uppåt för annars hade det ju inte fungerat).
12. Diversifierad | februari 25th, 2008 at 10:05

Jakob: Då så, då är det väl rätt nu! Men om du ändrar ”räntan får ditt lån att växa snabbare än du betalar av” till ”det räcker inte ens till att betala räntan” eller något åt det hållet så skulle det kännas mer korrekt för mig i alla fall…
13. Jakob | februari 25th, 2008 at 10:22

Diversifierad:
Fixat.
14. Rasmus | februari 25th, 2008 at 12:00

Weii ?

Jag har haft den härligaste semestern, nu är jag tillbaka för att läsa
15. Jakob | februari 25th, 2008 at 12:35

Rasmus:
Vore inte helt fel med en lång och skön semester på något soligt ställe.
16. Mera kosing | februari 25th, 2008 at 18:35

Jag sover alldeles utmärkt om natten trots 2 miljoner i villalån. Anledningen till det är att man måste jobba mycket hårdare för att få det att gå runt!
Skämt å sido så nog jag den enda amorteringsförespråkaren i mitt område, mina andra grannar pratar om att redan värdera om huset etc.etc.
17. Ekonomiskt fri » Bl&hellip | februari 25th, 2008 at 19:32

[...] som driver en liknande blogg som är väldigt populär, skrev under helgen om amortering och om man borde amortera eller inte. [...]
18. Joakim Persson | februari 25th, 2008 at 20:21

Jag håller helt med din filosofi, Jakob. Just nu minskar jag ”risken i mina tillgångar”, genom att fokusera ungefär 50/50 på nysparande och amorterande.

Först vill man förstås ha en rejäl buffert med pengar eller räntefonder, följt av mer riskfyllda investeringar — men när man nått den gränsen sänker man risken i sin egen ekonomi genom att minska sina skulder.

Motsatsen är att belåna sina tillgångar — då kan man bli rik desto snabbare, men då ökar man också risken att bli mindre rik. Det är upp till var och en hur riskavert man vill vara.

Många tror att genom att köpa en så dyr bostad som möjligt, så kan man bli rik på grund av värdestegringen (eller i alla fall bo väldigt billigt) — varför inte köpa två eller fem bostäder i så fall, och hyra ut de som blir över? Faktiskt är det många som försökt just detta, vilket gått bra en lång tid, men från och med förra året har det visat sig vara en riskabel strategi. Det är inte kul att ha räntekostnader på 5% och en negativ avkastning på 5%…
19. Jakob | februari 25th, 2008 at 20:30

Joakim Persson:
Att hyra ut lägenheter är onekligen en intressant affärside. Synd bara att vi har en sådant idiotiskt reglerad marknad.
20. Joakim Persson | februari 25th, 2008 at 20:39

Ja, det är galet. Vi får se när vi till slut får ägarlägenheter, som alla andra vettiga länder.

Den kritiska punkten nås dock när avkastningen på uthyrda lägenheter blir mindre än räntekostnaderna. Exempel (där jag bortser från skatter, underhåll etc):

Om jag köper en lägenhet för 1 000 000 @ 5%, och hyr ut den för 4000/mån, så blir min årsränta 50000. Detta är mer än de 48000 jag får in via lägenheten, dvs en förlustaffär. I många marknader (USA i tex Kalifornien och Florida, Storbritannien, Australien) har denna punkt nåtts, och de som hyr ut gör det alltså med förlust varje månad.

Det man hoppas på då är att värdeökningen ska kompensera för den förlust man tar. Men det är i sig något som inte håller i längden! För vem är det som ska köpa lägenheten i slutändan?

Dvs; när ”rental yield” är lägre än marknadsräntan, så är det farligt dyrt att köpa. Det man vill åt är att ens avkastning ska vara betydligt större än ens räntekostnader, tex 7% avkastning mot 4% ränta. Men jag känner inte att vi är där idag i Sverige…
21. Joakim Persson | februari 25th, 2008 at 20:47

Detta är för övrigt precis så jag resonerar angående ”köpa eller hyra” just nu (jag hyr för tillfället). Min hyresrätt kostar 4259/mån. En mostvarande bostadsrätt kostar mer än en miljon (med en avgift på ca 2300). En miljon kostar mig runt räknat 5% (eller 3.5% efter skatt), dvs totalt 2300 + 2917 = 5217 kronor per månad. Nästan 1000 kronor mer än att hyra (plus kostnader som underhåll, vilket inräknas i min hyra idag). OBS! Här räknar jag inte in kontantinsatsen, eftersom den ju också har en ”ränta” — pengarna kan placeras någon annanstans.

Det enda som ekonomiskt skulle motivera ett köp är just hoppet om prisökningar på mer än 1000 kr/månad. Det kanske är ett gränsfall här, men vid en viss punkt måste någon sorts gräns nås. Historiskt har bostadsrätters månadskostnad legat under hyresrätters, nu är det tvärtom i många fall, vilket gör mig lite skeptisk. Det kan nog vara OK att köpa ändå, men det är en relativt hög risk. Det man kan fundera på är om det vore OK att ta en ”förlust” på 4-5000 kr/mån, vilket det verkar vara i bland annat Stockholmsområdet?
22. Maja | februari 25th, 2008 at 21:12

Intressant. Jag förespråkar sparande/investering framför amortering. Aktier kanske? Eller triss-lotter? Känns som det smartaste man kan göra är att försöka få sitt lilla kapital att växat till sig så mycket som möjligt och sen amortera av i större sjok.
23. anna | februari 26th, 2008 at 01:59

hej!
jag förespråkar amortering OCH sparande på ett vanligt bankkonto med hög ränta.

marginalen 4,75
eller riksgälden på 3.90%
24. Klara | februari 26th, 2008 at 15:00

Ni glömmer att man får dra av 30% på räntan för bolån.
25. Jakob | februari 26th, 2008 at 15:15

Klara:
Tanken är att exemplet ska gälla för alla slags lån, inte bara bolån. Sedan så bara för att du får dra av i dag så vet du ju inte hur det ser ut om 5 år, 10 år, 20 år, 30 år, 40 år, 50 år, 100 år etc etc. Om jag skaffar ett lån som jag ska ha i 91 års tid (medeltiden för bolån i Sverige) så skulle jag ju knappast räkna med att samma avdrag gäller då som i dag. Vist dom kanske gör det, men det skulle jag se som en eventuell bonus, inte som något jag räknar med.
26. Plupp | februari 26th, 2008 at 15:22

500 000 på 6 år med 5 % ränta och månadsbetalning (rak amortering) blir sammanlagt 76 042 kronor i ränta, 8001 kr i snitt i månaden (amorteringen är 6944 kr). Men, du har kanske lagt upp det annorlunda.

Den viktiga frågan dock, amortera eller spara/investera och isåfall hur fördela? Jag har skrivit lite om det här, räkne-exempel: http://plura.se/wp/2008/01/06/amorteringar-del-1/ och http://plura.se/wp/2008/01/07/amorteringar-del-2/

Det är också en fråga om man nu vill leva på svältgränsen, t ex, i säg 10 år för att amortera, försaka ”allt” under barnens uppväxt, för att sen vara skuldfri. Det är självklart upp till var och en att välja, enligt sin livssituation, och prioriteringar. Kanske finns det bra medelvägar, där man i alla lägen tar hänsyn, eller predikterar efter bästa förmåga, värdet på bostadsrätten/huset och ser till att amortera så att man alltid kan bli skuldfri om man tvingas sälja. Osäkerheten där ligger givetvis i värderingen av huset, och ännu osäkrare är framtida värdering. Men sådant får man justera vartefter tiden går.
27. Rasmus | februari 26th, 2008 at 17:05

Läs den här artikeln: http://dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleId=20082\26\18066&from=dise

Man får tänka på inflationen på banklån också…det kanske inte är smart att spara ihop pengar till ett hus i 25 år istället för att köpa huset och betala av huset på 25 år eftersom inflationen kommer göra huset såpass mycket dyrare om 25 år..
28. Rasmus | februari 26th, 2008 at 17:06

(+glöm inte att man dessutom måste betala hyra på något annat ställe under dessa 25 år man sparar till sitt hus)
29. Rasmus | februari 26th, 2008 at 17:08

Edit: något blev fel med länken, rätt länk är:

http://dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008%5c02%5c26%5c18066
30. Joakim Persson | februari 26th, 2008 at 19:09

Rasmus: Det där exemplet gäller ju bara om lånet är lika stort som ens inkomst. Pengarna ska betalas ändå. Det som är intressant att se är hur stor del av disponibel inkomst som går till boende, och hur det förändrats över tiden.

Normalt sett är realräntan positiv. En negativ realränta leder till spekulationsbubblor, eftersom det är ”gratis” att låna pengar. Tyvärr verkar det vara något som centralbankerna lutar åt, för att ”stimulera ekonomin”.

Det är dumt att inte låna pengar alls — i praktiken skulle ingen då kunna förvärva en bostad. Men det finns lägen då det är ganska ekonomiskt förnuftigt att göra det, och lägen där det kan visa sig dumt. Som exempel, även om inflationen är större än räntan, är det ok att lägga 4 miljoner på en etta på 40 kvadrat? Med logiken ”det lönar sig alltid att äga” så är det det…

Min favoritgraf i sammanhanget: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____74160.asp

Bostadspriser brukar svänga omkring allmänna konsumentpriser, men har stuckit iväg rejält de senaste tio åren, i alla länder. Detta hänger framför allt ihop med att penningmängden har ökat massivt utan att inflationen har ökat (omöjligt i långa loppet), och att vi gått från en högränte- till en lågräntemiljö. Det kan inte upprepas i all oändlighet — antingen måste inflationen stiga, eller priserna sjunka. I Danmark verkar priserna sjunka, åtminstone för tillfället, och då har man tagit en rejäl risk om man lånar utan att amortera (med god chans till förmögenhetsökning om det vänder förstås).

Just nu håller jag på ”50/50″, men då har jag redan sparat/investerat ihop en hel del (>600k). Framför allt ser jag amorteringarna som en minskning av risken i min privatekonomi, och för att jag ser ett egenvärde i att vara skuldfri i slutet av nästa år.
31. Carin | februari 27th, 2008 at 02:03

Är det nu ändå inte lite för många felräkningar här?

Ett lån på 500 000 fördelat över 6 år (72 månader) blir ju ändå till 6944 kr/månad att betala av i amortering.

En ränta på 5% blir per helår (avdraget 30%) 17 500 kr och 1485 kr/månad.

Totalt blir detta 8429 kr.
Vet inte hur du har kommit fram till 8052 kr.

För att sedan betala av ett lån på 1 miljon kr under loppet av 35 år och 11 månader (431 månader) krävs det en amortering på 2320 kr/månad.

Ränta på 5% (med avdraget 30%) blir 2916 kr/månad.
Totalt blir det 5236 kr/månad.
32. Jakob | februari 27th, 2008 at 10:38

Carin:
Om du läser kommentarerna så ser du att ränteavdraget INTE är med. Dels för att oavsett om du drar av räntan eller inte så får du ju fortfarande betala lika mycket pengar tillbanken. Dels för att detta ska fungera på alla lån, inte bara bostadslån och dels för att det är omöjligt att veta hur det ser ut med eventuella avdrag i framtiden, vi vet inte ens om de finns kvar då.

Hur kan man veta att ett rätt orimligt avdrag som vi har i dag kommer att finnas kvar eller se ut som i dag om 5, 10, 20, 30, 40 eller varför inte om 91 år (snittiden för svenska bostadslån).
Så om du inte tar med ränteavdraget så stämmer alla siffror.

Det du inte tänker på i exemplet med 6 år med räntan är att den blir lägre för varje månad. Första månaden betalar du 2 083 kr i ränta, sista månaden så betalar du nästan ingen ränta alls.

Här har du den kalkylator jag använt för att räkna ut alla kostnader:
http://rakna.net/betala-av-lan.html
33. Rasmus | februari 27th, 2008 at 11:33

Lite offtopic nu men vet inte var jag ska fråga annars

Finns det någon som har lust att förklara för mig hur man beräknar Sociala avgifter och skatt?

Jag tittar på wikipedia och det står:
”Alltså: 37,89% i avgifter, samt ca 32 % i kommunalskatt som tas från bruttolönen. Det betyder att om man som småföretagare vill ha kvar 9000 kronor efter skatt så måste man avsätta 18000 kr i månaden”
Humm…9000 är 50% av 18000…hur går det hela ihop och hur beräknar man?
34. Jakob | februari 27th, 2008 at 12:33

Rasmus:
För att vara riktigt säkert så är nog det bästa du kan göra att själv ringa skatteverket och ställa dina frågor. Dom brukar oftast vara rätt hjälpsamma.
35. Jonny | februari 27th, 2008 at 13:12

Rasmus:
Arbetsgivareavgiften är 32%.

Det innebär att arbetsgivaren förutom bruttolönen ska betala ytterligare 32% till Skatteverket.

Från bruttolönen dras preliminärskatt. Hur mycket som dras beror på var i landet du bor, om du är med i svenska kyrkan och hur mycket du tjänar. Vid en bruttolön på drygt 30 000 kr (kommer inte ihåg exakt belopp) ska även en progressiv statlig skatt betalas.

Min egen lön understiger gränsen för statlig skatt. Cirka 32% av min lön betalas i skatt.

Om jag vill få 10 000 kr utbetalt netto måste bruttolönen därför vara 10 000/(1-0,32) = 14 706 kr (avrundat till hela kronor).

Arbetsgivaren måste dessutom betala 32% arbetsgivareavgift beräknat på 14 706 kr, vilket blir 4 706 kr.

För att jag ska få 10 000 kr i handen får arbetsgivaren alltså en lönekostnad om 19 412 kr. (14 706 + 4 706).

Så ja, ungefär hälften av de pengar som går till din lön försvinner i skatt. Skulle du ha en månadslön på 100 000 kr skulle en ännu större andel försvinna i skatt.
36. Jonny | februari 27th, 2008 at 13:14

Förresten, ränteavdrag får så vitt jag vet göras för samtliga lån där man betalt ränta under året. Om det är ett bolån eller inte spelar ingen som helst roll.

Skulle jag ha fel ser jag fram emot att bli motbevisad (med källhänvisning tack)
37. Jakob | februari 27th, 2008 at 13:22

Jonny:
Jag kan ha fel men har för mig att jag inte får något sådant avdrag på mitt CSN-lån endast på mitt lägenhetslån.
38. Jakob | februari 27th, 2008 at 13:27

Jonny:
Bra förklaring kring skatten!

Ekonomifakta har en väldigt bra funktion där ”vanliga” anställda kan räkna ut sin skatt, tyvärr har de inget motsvarande för företagare.
39. Jonny | februari 27th, 2008 at 18:11

CSN är undantaget från ränteavdraget. CSN är ju special på många sätt – det är ju ett av de få lån där du inte ens behöver betala räntan alltid vad jag förstått. Däremot har jag inget studielån.

Företagare borde faktiskt kunna räkna ut skatten själva och för ”vanliga” anställda finns det ju skattetabeller för preliminärskatten.
40. Rasmus | februari 27th, 2008 at 18:29

Tack för svaret, börjar förstå bättre nu =)
41. Daniel | februari 28th, 2008 at 10:11

”Jag vet att jag för att bli ekonomiskt oberoende kommer att behöva en betydligt lägre passiv inkomst om jag inte har några lån än om jag har lån.”

Exakt, det är pudelns kärna när det kommer till ekonomiskt oberoende. Minimera utgifter för att kunna klara sig på så låg passiv inkomst som möjligt.
42. Jakob | februari 28th, 2008 at 10:39

Daniel:
Som man brukar säga, det är inte de stora inkomsterna som gör dig rik, det är de små utgifterna.
43. Gekko | februari 28th, 2008 at 13:23

För egen del amorterar jag det banken tvingar mig till. Anledningen är min daytrading av derivat som ger mig 10-20% per månad. Ni glömmer kontinuerlig räntesammanräkning när ni tänker på er amortering vs. investera. Räntekostnaden räknas ut på ert ursprungliga lånebelopp och indexeras inte upp för varje år så länge ni betalar enligt planen. Börsen har en exponentiell värdeökning och avkastningen kommer till slut betala för ert boende.
44. Henke | februari 28th, 2008 at 14:44

Förstår vad du menar med ditt resonemang, och jag hade hållt med dig till 100% om det hade varit så att våran valuta hade varit knutet till ett realvärde, dvs en viss vikt guld eller liknande.

I Januari låg inflationen på 3,2% jämfört med Januari förra året… Och vi tar med inflation i beräkning och samtidigt noterar att vår valuta inte har något fast ankare i något konkret som går att ta på så är det kanske rent av fördelaktigt att vara belånad.

Prova att lägga till 2% inflation i dina beräkningar och se vad som händer efter 20 år.
45. Gekko | februari 29th, 2008 at 09:12

Det är just inflationen som gör ammorteringar till en dålig idé. Räntan bestäms på det ursprungliga lånebeloppet som ju inte ändras med tiden ”allt annat lika”

Om bostaden finns i en marknad som är stabil över tiden kommer nettovärdet (NAV) öka till följd av inflationen om folk lägger oförändrad proprtion på boendet. Jag arbetar i ett fastighetsbolag med investeringsanalys, vi ammorterar inte mer än nödvändigt eftersom det ger oss en lägre avkastning på eget kapital. Sen har blogginnehavaren rätt i det faktum att det är kapitalkostnaden som styr i kombination med riskpreferens. Den som vill ha lägre risk med sitt sparande kan ammortera. Det blir som att köpa obligationer istället för att köpa aktier.
46. Henke | februari 29th, 2008 at 13:34

Risk – där sa du något…

Givetvis är en risk-analys en subjektiv betraktelse och har olika innebörd beroende på hur man ser på alternativen av möjligheter.

Själv så anser jag att det är högre risk att ammortera mitt huslån än att låta bli.

Det ligger nära till hands att fundera på risken att det blir hyperinflation (vad som hände bl.a med den tyska valutan på 20-talet). Det är ingen rolig historia… De starkaste valutorna idag är dollar, euro samt det brittiska pundet. Genom att de inte är direkt kopplade till något realvärde finns alltid risken att dessa sedlar blir värdelösa.

Låter ju konstigt kan man tycka, men när ett land har en stor statsskuld så löser man detta ganska lätt genom att trycka upp mer pengar.

USAhade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare.

2006 är läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. [Source:Wikipedia]

USA har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan. Det är tyvärr en trend som vänder och man gör nu istället investeringar i Asien.

Det lutar alltså åt att regeringen i USA inte kommer att har råd att betala sina utgifter… men det löser man ju lätt när man kan trycka på en knapp och skriva ut lite nya pengar.

När dollarn som är en så stark valuta får en stor inflation så påverkar det även Euro och SEK. Våran valuta kanske skulle ha en lägre inflation än dollarn, men konsekvensen är att maten i affären blir dyrare och det vi sparat blir mindre värt.
47. penke | februari 29th, 2008 at 13:41

Säger bara en sak: JAK Medlemsbank. Har nog hjälpt många.
48. fredrik | september 11th, 2008 at 14:35

Lite sent in i matchen kommer ett nytt räkneexempel.

Förutsättningar:
- Skuld 1 000 000
- Ränta 6% => 60 000 kr/år = 5 000 kr/månad i ränta
- Amortering 1000 kr/månad
- Skulden ökar inte, dvs vi kan alltid betala 6 000 kr

Att bli skuldfri tar då 1000000 / 1000 = 1000 månader = 83.3 år.

Men det går att gör på ett annat sätt så det bara tar 30 år…

Efter en månads amortering har skulden minskat till 999 000 och det ger oss en lite lägre räntekostnad (4995 kr). Lägg de sparade 5 kr på nästa månads amortering (=1005 kr). Total kostnad är fortfarande 6000 kr.

Nästa månad är skulden 997 995 kr, räntan 4990 kr => amorteringen = 1010 kr.

På det här sättet får man en ränta-på-ränta effekt på sin amortering medan man håller sina lånekostnad konstant.

Den enda nackdelen är att banken knappast tillhandahåller den här typen av avbetalning så man får göra extraamorteringar själv.
49. Fredrik W | oktober 12th, 2008 at 17:28

Fredrik, intressant inlägg. Funkar som räntesparande fast tvärtom. SBAB har inlåningsränta på 6% för med lån över en mille. Om vi orealistiskt antar att räntan är oförändrad, tar det 15 år att spara ihop 500.000 från noll med insättning 2.000/mån. Så sparande plus din modell med ökande amortering borde kanske vara det bästa, nu när börsen kollapsat helt?
50. Stefan | oktober 13th, 2008 at 18:24

Hejsan! tack för en kanonbra blogg. Hoppas du fortsätter. Jag lyckades pricka detta inlägg när jag sökte beräkningsmetoder för amorteringar. Jag har en fråga som du eventuellt kan svara om du inte misstycker. Jag undrar om du stött på en beräkningsmetod för amorteringar som tar den ränteminskning som amorteringen ger varje månad så lägger man till den på nästa amortering så att man hela tiden har ett nollsummespel i form av utgifter men att amorteringsgraden hela tiden ökar per månad på grund av ränteminskningen. Jag har ett bostadslån som jag vill räkna lite på hur det blir med olika amorteringssummor. Vet inte om jag var tydlig eller inte… men jag menar inte ett annuitetslånsberäkning där man kan räkna ut antalet månader kvar att betala för fast amorteringssumma.
51. Jakob | oktober 16th, 2008 at 23:15

Stefan:
Har tyvärr ingen koll på det du efterfrågar.

Skriv kommentar

Viss HTML tillåten:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed

Hur jag blev rik – ekonomi, entreprenörskap, sparande och investerande

Mina tankar kring amortering

51 Comments Add your own

Skriv kommentar

Kalender

Senaste Posterna

Undersökning

Kategorier

Mest kommenterade inlägg

Kommenterar mest

Liknande bloggar

Övriga Länkar

Feeds

mars 2010
m	ti	o	to	f	l	s
« Feb
1	2	3	4	5	6	7
8	9	10	11	12	13	14
15	16	17	18	19	20	21
22	23	24	25	26	27	28
29	30	31