Hur jag blev rik – ekonomi, entreprenörskap, sparande och investerande

Hur ska du tjäna pengar i sommar?

För många av alla svenskar som går i skolan börjar det verkligen bli dags att söka ett sommarjobb, det börjar till och med nästan bli lite i senaste laget, du måste vara ute i god tid om du vill vara säker på att få ett sommarjobb.

Själv sommarjobbade jag ofta i min ungdom då jag hade förmånen att ha en mor som kunde fixa jobb åt mig på sin arbetsplats någon eller några veckor varje sommar och just så är jag helt övertygad om är den bästa vägen för att få tag i ett sommarjobb. Inte genom just min mamma då men genom de kontakter du faktiskt har, dina vänner, din familj, din släkt samt deras vänner och bekanta.

Detta är knappast något revolutionerande eller någon hemlighet, jag tror att de flesta människor är medvetna om att det bästa sättet att få ett jobb är just genom kontakter när det gäller sommarjobb såväl som vanliga jobb.

Väldigt många människor utnyttjar också detta. Ser jag bara till min arbetsplats så har det hänt fler än en gång att någon fått jobb hos oss genom att någon som redan arbetar för oss tipsat om den personen. Naturligtvis räcker det inte bara med en rekommendation, man måste också vara den av de sökande som vi bedömer vara den bäste för jobbet, företaget och arbetsplatsen, men rekommendationen gör att den sökande nästan kan vara säker på att åtminstone få komma på en intervju. Min egen erfarenhet säger mig att så här fungerar det på de flesta arbetsplatser i Sverige.

Men samtidigt som många människor är jättebra på att använda sig av sina kontaktnät så är också många människor väldigt dåliga på det, speciellt när det gäller yngre tror jag. Många yngre tror nog inte riktigt att de har något kontaktnät, de känner ju nästan inga äldre. Men faktum är att du ofta har ett betydligt större kontaktnät än vad du tror.

För ett par år sedan så talade jag med en 16-årig tjej som hade svårt att hitta ett företag som ville ha henne. Jag sa då åt henne att hon fick en vecka på sig. Under den veckan skulle hon tala med alla personer hon kände som var 18 år eller äldre, men hon måste tala med minst 20 personer så ansåg hon sig inte ”känna” så många vuxna var hon tvungen att vänta sig även till mer ytligt bekanta. För dessa människor skulle hon tala om vad hon sökte och fråga om de hade några tips. Hon skulle även be dessa att höra runt i sina bekantskapskretsar för att se om någon där hade ett tips på ett företag som eventuellt skulle vilja ha henne.

Nästa vecka dök hon upp helt uppspelt, hon hade nämligen fått ett stort problem nu, tre olika företag ville ha henne och hon visste inte vilket hon skulle välja!

Själv fick jag när jag gick på gymnasiet ett extrajobb på posten i samband med deras julkortssortering trots att jag ansökte alldeles försent egentligen och deras platser egentligen var fyllda genom att jag hade angivit en mycket god vän till mina föräldrar som jobbat på posten med just sortering i väldigt många år. Och när de kontakta mig för att berätta att jag fått jobbet sa de också rakt ut att jag fått det just eftersom jag hade angivit honom som referens och att de nu hade höga krav som förväntningar på mig eftersom just han rekommenderat mig. Troligtvis gjorde jag ett gott jobb för jag var en av få som fick vara kvar och jobba extra även efter att julkortssorteringen var över.

Vad kan man göra då om man verkligen inte får tag i ett sommarjobb? Vad jag skulle göra är att skapa mitt eget jobb. Vad menar jag då med att skapa sitt eget jobb? Jo naturligtvis genom kreativt tänkande och entreprenörskap. Det kan handla om allt från att spela instrument nere på stan till att sälja melon och glass nere på stranden en varm sommardag till att starta en fotbollskola för pojkar och flickor som går i lågstadiet till ja egentligen vad som helst, bara din fantasi sätter stopp. Det kan vara nått litet, det kan vara nått stort, det kan vara nått oväntat.

Jag ångrar faktiskt att jag inte tänkte i dessa banor när jag själv var yngre, nästan så att jag blir lite sugen på att ge mig på detta under min semester i sommar.

En stor fördel jag ser med sommarjobb är att barn och ungdomar lär sig att tjäna egna pengar. Jag tror faktiskt att man lär sig något av detta, dessutom tror jag att det bidrar till att många börjar respektera pengar mer. Jag tror även att det hjälper folk att få upp ögonen för de möjligheter som faktiskt finns i vårat samhälle.

Jag tänkte att det vore kul om ni läsare ville hjälpa till genom bloggens kommentarfunktion att brainstorma lite kring sommarjobb, både sådana som man kan söka hos företag och sådana som man kan skapa helt själv. Så dela med er av era tips och tankar. Varför inte någon intressant eller kul anekdot från någon av era egna sommarjobbsupplevelser?

Privatekonomi i skolan, del 1 – Problemen

Redan 2006, när min blogg endast var två veckor gammal så skrev jag ett inlägg som handlade om att kursen privatekonomi och sparande borde bli obligatorisk för alla på gymnasiet, i alla fall så länge som vårt skolsystem ser ut, finansieras och fungerar som i dag.

Detta är en fråga som är oerhört viktigt för mig och någon jag verkligen är villig att kämpa för då jag vet hur viktig denna fråga är för Sveriges framtid och vilken förändring en sådan kurs skulle kunna göra i många människors liv förutsatt att den sker på ett vettigt sätt.

Därför har jag nu återigen valt att väcka liv i denna fråga här i bloggen, den här gången i än större skala, detta kommer att bli en artikelserie i tre steg. Denna, den första delen handlar om vilka problem vi har i dagens samhälle som utan tvekan skulle minska enormt med rätt utbildning.

För mindre än en vecka sedan så höjde riksbanken räntan med 0,25 procentenheter, resultatet lät inte på sig, som varje gång en räntehöjning sker tog det inte många minuter för tidningarna att publicera snyftartiklar om folk som tvingas flytta från sitt hem pga räntehöjningen.

T ex kunde man läsa detta i en artikel från Aftonbladet publicerad efter höjningen:
”Tvåbarnsmamma Anna Lindhe, 48: Jag vet inte vad jag ska göra
För den ensamstående tvåbarnsmamma Anna Lindhe, 48, slår räntehöjningen hårt.
Nu funderar hon på att sälja sin lägenhet.
– Man mår illa, det är helt vidrigt, säger hon.

– Jag har stått ut nu i flera månader och tagit ur mitt sparkapital. Jag klarar mig ett litet, litet tag till. Sen är det slut, säger hon.”

Detta är absolut ingen kritik mot kvinnan i artikeln, hon har bara handlat efter sitt kunnande och gjort vad hon trott varit det bästa för sig och sin familj och hon är absolut inte ensam, Aftonbladet presenterade tillsammans artikeln en undersökning som visade att 3% redan tvingats flytta, 10% tvingas flytta nu pga den senaste höjningen och ytterligare 11% överväger att flytta nu. Totalt sett har alltså 24% av de som deltog i den undersökningen aftonbladet presenterade tvingats flytta eller är på väg att behöva flytta pga ränteökningarna.

Nej! Jag tar tillbaka det jag skrev i föregående stycke. Det är inte på grund av ränteökningarna de tvingas att flytta, det är pga ekonomisk okunskap de tvingas flytta, pga bristen på kunskap och utbildning när det gäller privatekonomi. I alla fall i de flesta fall.

Jag få väldigt många mail från folk som vill ha hjälp med sparande och investerande och förutom de tips jag skriver till dem så brukar jag också alltid lägga till följande del:
Över allt kommer du få tips och råd när det gäller aktier och fonder. Du kommer få det på banken, av arbetskamraterna, i tidningar, på tv, av taxichauffören, i den här bloggen och i andra bloggar, från dina vänner, från böcker och på massor av andra ställen.

Det är naturligtvis vettigt att lyssna på andra människor, ta till sig tips och råd och försöka lära sig så mycket som möjligt. Men du måste alltid ta reda på fakta och bilda dig en egen uppfattning, det är dina pengar det handlar om och gör du en dålig investering efter att ha lyssnat på någon annan så är det aldrig dennes fel, det är alltid ditt och det är dina pengar som gått förlorade.

Det här svaret gäller egentligen inte bara när man ska investera i aktier och fonder i vårt samhälle, det gäller allt. Vi ser ett väldigt bra exempel på detta om vi fortsätter att titta på artikeln från Aftonbladet:

”Hon är kritisk mot den information hon fått av banker och mäklare.
– Banken tar inget ansvar, de lånar glatt ut, säger Anna Lindhe.

– Jag borde ha bundit mina lån tidigare, men jag har lyssnat när de säger räntan kommer att sänkas snart, nu är det för sent att binda, det är bara att ha is i magen”

Man kan egentligen inte klaga på henne eller alla andra svenskar som tänker och agerar likadant. De agerar ju bara logiskt baserat på sin okunskap om dessa områden. De lyssnar på någon de tror kan mer än en själv och litar på de råden. Hur skulle hon och andra människor i samma situation kunna göra något annat utan rätt kunskap?

Hon gjorde helt rätt som talade med banker och mäklare för att få mer information. Men då hon själv saknade kunskap i ämnet och inte la ner tid på att lära sig mer om det kunde hon inte ta nästa steg, att själv skaffa sig en bild av situationen utvärdera vad bankerna och mäklarna sa och skaffa sig en egen bild av situationen och räkna ut vad som var rimligt för just henne.

Tidigare i vår hade DN en artikel med titeln Unga har noll koll på pengar. Den artikeln handlade bland annat om att antalet ungdomar som fått betalningsförlägganden hos kronofogden hade ökat med 30% bland 18-åringar och 34% bland 19-åringar och detta var bara på ett års tid!

I artikeln framgår att konsumentverket och kronofogen vill höja kunskapsnivån genom att satsa på undervisning i privatekonomi i landets skolor. Rikskronofogde Eva Liedström Adler gör följande uttalande:
”Ungdomar måste få kunskap i skolan, oavsett vilka förutsättningar de har”

En annan artikel från tidigare i år har titeln Unga svenskar sämst på räntor och är från tidningen Sydsvenskan. I den publiceras en internationell undersökning där det gällde att välja bästa lånealternativet. Sex av tio valde fel!

Undersökningen gav en hel del skrämmande fakta om Svenska ungdomar:
På frågan ”vad är ränta?” valde bara 41 procent av de svenska ungdomarna rätt svar – priset för att låna pengar.
32 procent trodde det var en avgift från banken, 3 procent trodde det var uppläggningsavgift, 8 procent svarade den statliga skatten på penninglån, 4 procent inget av alternativen och 13 procent svarade vet ej.

De svenska ungdomarna var sämst av alla i denna fråga

Ett annat tecken på hur dåligt ställt det är med privatekonomiska kunskaper i Sverige ser jag personligen väldigt tydligt då en av de vanligaste frågorna jag får via min blogg är just hur man gör för att spara, hur man gör för att köpa aktier och liknande. Folk skriver till mig och är helt chockade när de sätt här vad ränta-på-ränta kan göra och tycker att det är skandal att de inte fått lära sig om detta tidigare.

Om vi skulle gå ut och besöka alla Sveriges gymnasieskolor och fråga eleverna om hur man t ex deklarerar eller gör en budget, hur många tror ni skulle kunna ge ett säkert och korrekt svar på bägge dessa frågorna?

Jag vill avsluta det här inlägget med följande stycke:
Oavsett om det handlar om ett bostadslån, ett SMS-lån, kreditkort eller något annat så är det inte långivarna det är fel på, det är låntagarna. Även om vissa långivare såklart kan använda något tvivelaktiga metoder så är det alltid ditt ansvar att ta reda på fakta och ta nog genomtänkta beslut. För att kunna göra detta krävs kunskap.

Nu vidare till del 2, den finner du här:
Privatekonomi i skolan, del 2 – Varför inte?

80-åring söker jobb

Att arbetsmoralen var betydligt större i den äldre generationen än den yngre råder det nog ingen tvekan om, än tydligare blir det i en artikel Aftonbladet publicerade i dag. Den handlar om 80-åriga Ingvar Söfgren som söker nytt år pga att han nyligen blivit uppsagd från sin tjänst som butiksvärd på Hemköp. Han söker inte ett nytt jobb för att han behöver pengarna, han söker det för att han gillar att arbeta, jobbet är hans medicin, det är det som håller honom pigg och kry trotts sin höga ålder.

Han fick sitt första jobb när han endast var åtta år gammal och nu säger han att han ska skaffa ett nytt jobb om han så måste flytta till ett annat land för att få det.

Genom de 23 år han jobbade som vaktmästare i Sveriges riksdag mellan 1971 – 1994 så lärde han känna alla i riksdagen och många av riksdagens flitiga besökare. Däribland Marcus Wallenberg och Ingvar Kamprad. Även Olof Palme kom förbi han lite då för en pratstund.

Läs hela artikeln här:
Har jobbat i 70 år – tänker inte sluta

Även om ens mål absolut inte behöver vara att arbeta hela livet så tror jag stenhårt på hans inställning, den dagen då man slutar vara aktiv och bara sitter hemma och stirrar in i väggen hela dagarna är också den dagen man börjar förfalla. Jag påstår inte att man ska jobba resten av livet för att hålla sig friskare, men väljer man att inte jobba så tror jag att det är mycket viktigt att man har ett antal egna projekt att hålla på med om dagarna. Saker som håller en aktiv och alert.

Jag är också helt säker på att om den arbetsmoralen som de flesta av Ingvars generation delar även hade delats av de yngre så hade antalet människor som i dag står utanför arbetsmarknaden eller är intrasslade i olika ”åtgärdsprogram” varit max 50% av vad det är, troligtvis ännu mindre.

Samma lön för samma arbete?

En mening som man ofta hör då det är löneförhandlingar i Sverige är ”samma lön för samma arbete” eller ”lika lön för lika arbete”, särskilt facket brukar gilla dessa meningar. Själv avskyr jag dem!

Jag anser att det är totalt idioti, det finns inte två människor som gör exakt samma arbetsinsats även om de har samma arbetstider, arbetsuppgifter och ansvar så kommer de att prestera olika. Jag anser att man ska få lön efter prestation, för vilket värde man skapar åt företaget.

Om tio personer jobbar vid samma löpande band görandes exakt samma sak så kommer en av dessa prestera bättre än alla de andra och en av dessa prestera sämre än alla de andra. Inte heller de övriga åtta kommer att prestera lika mycket/lite utan de kommer att placera sig på olika platser någon stans mellan den bästa och den sämsta.

Givetvis ska också då den som presterar bäst kunna tjäna mycket mer än den som presterar sämst. Detta är också en av anledningarna till att jag verkligen avskyr att låta facket förhandla fram en bestämd summa åt alla i stället för att låta oss anställda själva förhandla fram våra summor och därmed också få mer prestationsbaserade löner.

För ett par år sedan så lyssnade jag på en riktigt bra ljudbok, Multiple Streams of Income (länken går till vanliga boken och inte ljudboken) av Robert Allen. Den boken innehöll en berättelse som jag tycker passar väldigt bra in på detta område och jag tänkte citera den här:

En far frågade ett företags chef hur det kan komma sig att hans tre söner som alla jobbade för företaget med liknande arbetsuppgifter kunde tjäna så otroligt olika. I stället för att försöka förklara så bestämde sig chefen för att låta de anställdas pappa lära sig på egen hand. Han bad fadern att gömma sig bakom en dörr medan han en och en kallade in de tre sönerna en och en till sig för att ge dem samma uppdrag.

Den första sonen kom in på kontoret och chefen berättade för honom att ett flygplan från Asien fullastat med olika varor just hade landat på en flygplats lite utan för staden där företaget låg. Han bad sonen att åka till flygplatsen, besöka planet samt göra en lista över de olika varor som fast i lasten samt utvärdera om några av dessa varor skulle vara intressanta för företaget att köpa in för att sedan sälja vidare med vinst och sedan återvända till kontoret och presentera vad han kommit fram till så fort som möjligt.

Den första sonen accepterade uppdraget, lämnade kontoret för att sedan återkomma endast femton minuter senare för att avlägga sin rapport och den lät så här:
Jag ringde till flygplatsen och fick veta att planet vad lastat med mer eller mindre värdelösa saker, strax över tusen leksaksdockor, tiotusen pennor och några rullar tyg.

Efter att den första sonen lämnat kontoret så kallades den andre in och fick samma uppdrag. Han lämnade kontoret för att sedan komma tillbaka ungefär en och en halv timme senare av avlade följande rapport:
Jag åkte till flygplatsen och vad en av besättningsmännen att visa mig godsspecifikationen, listan över allt som var lastat i flygplanet. Den visade att det fanns 1 740 taiwanesiska leksaksdockor av duglig kvalité, 24 000 boxar med billiga färgpennor och 500 rullar med fint silke från Hongkong.

Chefen tackade den andra sonen och skickade sedan ut han. När han hade lämnat rummet så kallades den tredje sonen in. Även han fick samma uppdrag som sina bröder hade fått. Han lämnade chefens rum och kom inte tillbaka förrän flera timmar efter att kontoret hade stängt. Så här löd hans rapport:
Jag åkte till flygplatsen och bad en besättningsman hjälpa mig att inspektera flygplanets last. Det fanns 1 740 taiwanesiska leksaksdockor priset och kvaliteten var helt okej men jag ansåg att det inte skulle vara värt att lägga ner massor av vår tid på att marknadsföra dessa så jag ringde vår distributör i New York och erbjöd han en snabb affär för att köpa alla dockorna direkt. Detta gav oss en omedelbar vinst på ungefär 20 000 kr.

Jag ringde upp en lokal specialist på antika statyer här i stan för att även få hans utlåtande på det hela och för bara en halvtimma sedan så hörde han av sig till mig och kunde bekräfta att min egen åsikt hade varit korrekt. Jag köpte genast hela samlingen och jag är helt säker på att med rätt marknadsföring och lite tid så kommer vi att göra en vinst på minst 1 miljon kronor.

Jag återkommer med en mer detaljerad skriftlig rapport i morgon bitti sa den tredje sonen innan han lämnade chefens kontor.

Chefen kallade nu fram brödernas far från sitt gömställe och sa sedan till honom:
Du ser, din första son gör inte ens vad han blir tillsagd, det är därför han får lägst lön. Din andra son gör endast vad han blir tillsagd, det är därför som han endast får lite bättre lön än din första son. Din tredje son däremot, han gör mycket mer än vad han blir tillsagd att göra, betydligt mer än vad man kan förvänta sig från en vanlig anställd. Det är därför han får den största lönen av dina söner.

Faktum är att dina två första söner är inte mer än de flesta andra som jobbar för mitt företag, hyfsat dugliga men utbytbara. Men din tredje son, han är unik. För mig är han oersättlig.

Jag gillade verkligen den här berättelsen och även resten av ljudboken så förra året valde jag att köpa den som riktig bok. Den bok jag köpte är dock av en nyare utgåva (second edition står det på de som finns i butik i dag) än den jag hörde som ljudbok för en massa år sedan, efter en snabb bläddring i den nya utgåvan så kunde jag tyvärr inte hitta den här berättelsen så det kan vara så att författaren valt att ta bort den men förhoppningsvis var det bara jag som inte hittade den med min lilla snabba bläddring i boken.

Mer om boken (second edition) samt möjlighet att köpa den:
Multiple Streams of Income

26 comments augusti 13th, 2007

Direktörernas sommarjobb

E24.se publicerade för några dagar sedan en rätt läsvärd artikel som handlade om vilka sommarjobb som några väldigt lyckade svenska företagare och direktörer hade haft som sommarjobb.

Bland annat berättar New Wave ABs grundare och styrelseordförande Torsten Jansson om hur han ända från tolv års ålder sommarjobbat, tex han under de kommande åren med att jobba både som lottförsäljare, korvgubbe samt jobba på mejeri.

Avanzas VB Nicklas Storåkers berättar att han sommarjobbat och arbetat extra sedan han var riktigt ung och har provat på allt från glassförsäljning när han var tio år till fabriksarbete i Frankrike när han var sjutton.

Lottie Knutson, informationsdirektör Fritidsresor och styrelseledamot i Hennes & Maruitz berättar att hennes första sommarjobb skedde under en regning sommar i slutet av 70-talet då hon som fjortonåring passade sin fyraåriga kusin Hanna Zetterberg (mer känd som Ronja Rövardotter). När månaden var slut fick hon sin första lön, enorma 1 250 kronor.

Efter det letade Lottie Knutsson upp ett nytt jobb varje sommar. Hon fick ligga i för att få dem och jobben varierade från att städa på sjukhus till att stå i kiosk, jobba i hemtjänsten och vara kafébiträde där städning av den offentliga toaletten ingick, berättar Lottie Knutson.

Jag har tidigare i bloggen skrivit att jag anser att det är väldigt bra att redan i ung ålder få börja prova på att arbeta och tjäna egna pengar. Det hjälper en att få en att få in en fot på arbetsmarknaden och att få in en vana att arbeta för pengar i stället för att pengar bara är något man får om man ber mamma och pappa om det. Det ger även många dessa ungdomar ett första kapital att investera i aktier och fonder. Eller varför inte som jag kan tänka mig att några av dem gör, sparar kapitalet för att investera det i ett eget företag de planerar att starta.

Detta bekräftas också väl av vad dessa personer säger, nedan följer några av deras kommentarer.

Torsten Jansson:
Idag tror han att de tidiga sommarjobben betydde mycket för den inriktning han valde och som har lett honom upp i toppen bland svenska entreprenörer.

- Med extrajobbet betalade jag mat och hyra medan pengarna som jag tjänade på företagsamheten fick stå kvar på kontot. Där fick de växa som företagskapital.

Nicklas Storåkers:
- De första sommarjobben gav erfarenhet av livet och människorna.

– Jag gillade miljön och entreprenörsandan. Det var framgångsrika uppstickare i branschen.

Lottie Knutsson
- Att tjäna egna pengar gav känslan av frihet och möjligheten att kunna finansiera det liv jag ville leva.

- Även om toalettstädningen inte var så upplyftande så räckte lönen till en tågluff. Och fast kiosksommaren slutade med plus tio kilo så var det värt känslan att vara självständig.

Sommarjobben har gett mer erfarenhet för livet än för karriären, anser hon när hon tittar i backspegeln. Viktigast av allt var kanske sommarjobbet på hemtjänsten.

– I små ettor på Södermalm såg jag hur jobbigt det kan vara att bli gammal och vikten av att bemöta människor med respekt. Det är inte lätt att uppleva värdighet när man är sängliggande och helt beroende av andras hjälp.

Jag avslutar detta inlägg med en personlig åsikt och det är att jag tror att det ALLTID är bättre att arbeta än att gå sysslolös/arbetslös. Även om det bara är på något litet ”skitjobb” med dålig lön.

Länk till artikeln:
Dirrarnas sommarjobb

1 comment juli 3rd, 2007

Jobben ointressanta för Sahlin?

Läste just en text på svd.se skriven av deras ledarskribenter som handlar om det senaste numret av SJ:s gratistidning Kupé vilken listar de enligt Mona Sahlin tre viktigaste politiska frågorna.

Jag har själv inte läst detta nummer så jag hoppas verkligen att något är fel här och att detta inte stämmer, annars är det MYCKET skrämmande. Såhär ser nämligen hennes lista över de tre viktigaste politiska frågorna ut:

1. Likställ äktenskapen helt oavsett kön.
2. Stoppa utförsäljningen av hyreslägenheterna.
3. Massiv utbyggnad av vindkraften.”

Menar hon allvar? Är jobben inte ens med på topp tre? Skolan? Vården? Är det så här prioriteringarna kommer att se ut om Socialdemokraterna med Mona som partiledare vinner nästa val?

Länk:
http://www.svd.se/dynamiskt/blogg/did_14626525.asp?id=4238

5 comments juni 28th, 2007

Bra tider för Sveriges ungdomar

Förra månaden presenterade Statistiska centralbyrån en rapport som visade att det senaste kvartalet i år hade den starkaste sysselsättningsökningen för ungdomar på decennier.

Jämfört med motsvarande kvartal förra året så ökade antalet sysselsatta ungdomar i åldern 16 – 24 år med 44 000, en fantastisk siffra och vi får gå tillbaka ända till 1987 för att hitta en motsvarande ökning.

I dag presenterades ny information som visar att det finns rekordmånga sommarjobb i år. Närmare 80 000 sommarjobb har rapporterats in till Ams, detta är den högsta siffran sedan 1990.

Dessutom tillägger de att det finns ett väldigt stort mörkertal när det gäller sommarjobb för ungdomar då väldigt många av dessa tillsätts utan arbetsförmedlingens inbladning.

Detta är naturligtvis något som är utomordentligt bra för Sverige och något som visar att vissa saker på den svenska arbetsmarknaden går väldigt rätt nu. För oss som har som mål att bli ekonomiskt oberoende är detta självklart också en stor fördel, utan ett jobb är det betydligt svårare att bli rik.

Med tanke på den undersökningen jag har ute i bloggen just nu som handlar om hur gamla bloggens läsare är så kan vi snabbt se att väldigt många av er som läser bloggen är i åldern 15 – 25 dvs unga människor som strävar efter att bli ekonomiskt oberoende.

Dessa jobb hjälper inte bara ungdomar att få in en fot på arbetsmarknaden, att få in en vana att arbeta för pengar. Dessa jobb ger även många dessa ungdomar ett första kapital att investera i aktier och fonder. Eller varför inte som jag kan tänka mig att några av dem gör, sparar kapitalet för att investera det i ett eget företag de planerar att starta.

Källor:
Statistiska centralbyrån
DN

4 comments juni 14th, 2007