Hur jag blev rik Рekonomi, entrepren̦rskap, sparande och investerande

Antalet arbetslösa i Sverige

augusti 5th, 2006

En av förutsättningarna för att kunna bli rik är att man har någon form av inkomst som man kan investera, den vanligaste inkomsten är lön från det företaget man jobbar åt.

Hur skall man då kunna bli rik om man inte har något jobb och inte är tillräckligt driven att på direkten utan någon form av mjukstart där man har ett vanligt jobb vid sidan om starta ett eget företag?

Vadå? Det går ju bättre för Sverige än någonsin och arbetslösheten ligger ju bara på mellan 4.5-5.5% det är bland de lägsta siffrorna i världen, det säger ju alltid Göran Persson i sina tal, så vi har ju väldigt låg arbetslöshet vilket betyder att om man blir av med sitt jobb får man ett nytt fort och kan fortsätta leva gott och investera i sin ekonomiska framtid!

Är detta verkligen sanningen? I dag gick jag igenom en rapport framtagen av Statistiska centralbyrån angående Sveriges ekonomi första kvartalet 2006. Detta är alltså INTE framtaget utav någon politisk motståndare till Persson eller någon som på annat sätt är ute efter att smutskasta honom, hans parti eller regering utan från en helt neutral myndighet.

För er som inte vet vad SCB är för något kommer här kort info om dem:
SCB är en central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik och har i denna egenskap även i uppgift att samordna och stödja det svenska systemet för officiell statistik.

Följande är en del av vad de skrev angående arbetslösheten i Sverige första kvartalet 2006:
—————————————————————————————————————–
Arbetslös, arbetslösare, arbetslösast
Vid sidan om de två vanligaste svaren på frågan om antalet arbetslösa förekommer en mängd olika uppgifter om arbetslösheten, 20 procent, 15 procent, 27 procent och så vidare. Med lite laborerande med AKU-data och lite god vilja kan man komma fram till att 3 044 000 personer eller drygt hälften av Sveriges befolkning i arbetsför ålder (16-64 år) är arbetslösa.

Uppgiften kan synas absurd men är det en rimlig om ens möjlig beräkning? Genom att utifrån AKU:s avgränsningar och mätning av arbetslöshetsbegreppet räkna in alla arbetslösa(1), alla som arbetar deltid(2), alla som varit frånvarande från arbetet hela referensveckan(3) och alla som står utanför arbetskraften(4) blir faktiskt mer än halva befolkningen arbetslös. Inte många, om ens någon, bekänner sig till detta extrema mått.

Ett mer populärt mått att beskriva arbetslösheten med är att helt enkelt räkna alla som inte har ett arbete som arbetslösa. I april skulle i så fall 27 procent av befolkningen i ålder 16–64 år eller nästan 1,6 miljoner vara arbetslösa. Lite mer än 680 000 av dessa studerar, drygt hälften av dem på gymnasiet. Är dessa arbetslösa, i ett samhälle som värderar kunskap och kompetens högt?

En inte sällan förekommande synpunkt är att de som arbetar kortare arbetsdag än vad de egentligen skulle vilja ska räknas som arbetslösa. Denna grupp omfattade i april 238 000 personer och skulle närmast fördubbla arbetslöshetstalet om den inkluderades i beräkningarna. Med en sådan beräkning skulle fler än var tionde invånare vara arbetslös. Ett litet problem är dock dubbelräkningen av dem som både är sysselsatta och arbetslösa på samma gång.

På motsvarande sätt kan sifferexercisen fortgå men så gott som alltid utgår man från resultaten från AKU. Det är mer en fråga om vilka som ska räknas in i arbetslöshetsbegreppet.
Exemplen visar dock på att med lite kreativitet kan nästan vad som helst visas vilket också behövs av olika skäl. Alla olika mått har sina brister och förtjänster och den initierade användaren är också medveten om det.

Frågeställningen avgör vem som är arbetslös
Slutligen definieras svaret ändå hos frågeställaren. Det beror på vilka man vill inkludera i begreppet arbetslösa.

SCB har sedan tidigt 1960-tal beräknat det officiella svenska arbetslöshetsmåttet. Därmed finns en kontinuitet som möjliggör jämförbarhet över tiden. En stor fördel med SCB:s beräkningar är att de vilar på internationella överenskommelser och definitioner(5) vilket medför möjligheter att jämföra vår utveckling med andra länders. Fördelen med ett gemensamt begrepp avseende arbetslösheten understryks

1. I AKU definieras en person som i referensveckan var utan arbete, sökt arbete de senaste fyra veckorna och kunnat ta ett arbete referensveckan eller de därpå följande 14 dagarna som arbetslös.
2. Mindre än 35 timmar per vecka.
3. Sjukfrånvaron (134 000), semester (152 000) övriga skäl (190 000) som kan vara personliga eller arbetsmarknadsskäl alternativt arbetstidens förläggning eller helg.
4. Studerande (682 000), sjuka (397 000), pensionärer (74 000) och övrigt (180 000).
5. ILO: Surveys of economically active population, employment, unemployment and underemployment.
—————————————————————————————————————–
Vill du ta del av hela rapporten så finner du den här:
http://www.scb.se/Grupp/ekonomi/_Dokument/Sverigesekonomikv106.pdf

De två saker som jag själv tror är de som lurar oss mest när vi får höra de låga antalet arbetslösa som Persson brukar prata om är alla som är arbetslösa men som går på olika åtgärdsprogram som arbetsförmedlingen och staten anordnar för att få bort dem från statistiken samt alla som läser på Universitet och högskolor bara för att de inte får något jobb.

Vill du bli rik måste du börja tjäna pengar, det spelar inte så stor roll om du tjänar 15 000 kr i månaden eller 30 000 kr i månaden, bägge är betydligt bättre än att inte tjäna något alls. För när du inte tjänar något kan du inte heller investera något.

Är du arbetslös hoppas jag nu att du förstår att du inte kan lite på statens hjälp, du måste utgå från att du måste ta saken i egna händer, jaga jobb, prata med alla du känner, hitta små extrasaker där du kan tjäna lite extra pengar. Fundera på att starta ett eget företag.

Postat i följande kategori/kategorier: Arbetsmarknaden