Vi befinner ju oss som bekant i inledningen på ett nytt år, detta betyder att många av er läsare antingen just fått en löneökning eller kommer att få en under våren. Detta är ett perfekt tillfälle att öka sparandet utan att själv märka av att du har mindre pengar i plånboken, nämligen genom att öka ditt sparande med samma summa som du får i löneökning!
Vare sig ett stort, nytt eller revolutionerande trick men samtidigt ett som kan göra en enorm skillnad på längre sikt. Det som är så bra med att göra på det här viset är just att du inte märker av att du har mindre pengar, du behöver inte förändra något i din vardag eller snåla in på något, du fortsätter helt enkelt och lever på samma vis som du gjorde månaden innan samtidigt som ditt sparandet har ökat.
Jag rekommenderar även som jag tidigare skrivit om i bloggen att du sköter ditt sparande per automatik, dvs att en viss summa pengar automatiskt förs bort från ditt lönekonto till ditt sparande samma dag som lönen når kontot, på så vis märker du aldrig av dessa pengar och saknar dem inte.
Så när förhandlingen om nästa löneökning är klar så smit in på din internetbank och öka summan som automatiskt förs över med motsvarande belopp.
De senaste månaderna så har media kört ett antal snyftberättelser där meningen uppenbarligen är att man ska tycka synd om personerna i fråga, man ska anser att dessa har blivit dåligt behandlade och man ska också anse att någon annan bör fixa saker och ting åt dessa människor så att de får det bättre.
Ofta är det också synd om dessa människor, de har någon form av sjukdom eller skada som hindrar dom från att leva ett normalt liv.
Men vad jag helt saknar i dessa artiklar är nÃ¥gon form av vilja och drivkraft att ta ansvar för sina egna liv. Ett exempel är artikelserien som varit om Alexandra Johansson i Aftonbladet, här är en av delarna, den första jag hittade nu vid en snabb sökning och inte nödvändigtvis den som bäst passar in pÃ¥ det jag skrivit ovan, ”Vill du ha mitt utförsäkrade liv?”.
Det är uppenbart synd om Alexandra, det tror jag att alla håller med om, och jag tror nog också att alla hoppas att saker och ting utvecklas till det bättre för henne. Alexandras artiklar här är också bara ett exempel, det här inlägget handlar inte om just henne utan snarare om fenomenet i allmänhet samt hur tidningar, framförallt Aftonbladet, lägger upp det hela och hur de vinklar texterna.
Det jag stör mig på så oerhört mycket med dessa artiklar är att det aldrig finns minsta tillstymmelse till minsta ord i texterna om hur dessa personer faktiskt försökt ta ansvar för sina egna liv. Är det så att dessa personer verkligen inte tagit minsta ansvar för sina liv eller är det så att detta utelämnas i artiklarna?
Till att börja med nämns det sällan något om hur dessa personer aktivt jobbat för att ta ansvar före olyckan inträffade/sjukdomen började/räntehöjningen skedde/personen blev uppsagd. Vi får aldrig läsa om någon person som berättar om att denne faktiskt hade byggt upp en buffert för att klara en längre period där denne inte kan arbeta, ett eget sparande. Vi får sällan höra om hur denne har anpassat sitt boende och lån för att kunna klara dessa trots ett inkomstbortfall och/eller höjda räntor (Om jag förstått Alexandras texter rätt så ägde hon inte sitt boende så detta gäller inte henne men förekommer ofta i denna typ av snyfttexter).
Men självklart är det lätt att vara efterklok, vem kan inte i efterhand säga att ett sparande, buffert och att anpassa lån och konsumtion efter inkomst är något som dessa människor borde ha sysslat med tidigare i sina liv (och vissa av dem gjorde kanske också det bara att det utlämnades i artiklarna). Många av dessa personer inser säkert själva detta nu och skulle inte göra om samma misstag om de fick börja om från början.
Vad jag däremot skulle vilja läsa är deras ambitioner om hur de själva ska jobba för att förbättra sin situation, nu är texterna bara överfyllda av allt som de inte får av någon annan, allt som någon annan tagit ifrån dom, allt de skulle vilja ha av någon annan, allt som någon annan ska fixa åt dom. Vem är egentligen den där någon annan?
Personligen hade jag känns betydligt större sympati och engagemang för en person som i stället bara tjatade om vad denne vill att någon annan ska göra för en (mycket möjligt att det är media som vinklar saker och ting på detta viset och inte vad personerna själva verkligen vill) faktiskt berättar om hur den själv jobbar för att förändra situationen, hur dessa personer anser sig behöva mer hjälp än vad de får i dag men hur de faktiskt har en egen plan för hur de åtminstone halvdant ska lösa det hela så gott det går för även om de skulle ha rätt i att de borde få mer hjälp så är det inte säkert att de kommer att få det eller få det när dom vill. Hur de faktiskt planerar att ta ansvar för sina egna liv i stället för att kräva att någon annan ska göra detta.
I Alexandras fall så verkar det som att hon är en relativt duktig skribent, hon hade då tex kunnat berätta om sina planer att tjäna extra genom just sitt skrivande. Hur hon redan nu erbjudit sig att frilansa för ett antal olika tidningar och skickat in exempeltexter till dessa. Hon kanske har en plan att skriva en egen bok. Eller varför inte hur hon ska använda den enorma uppmärksamhet hon fått i media för att lansera sin egen blogg, något hon utan tvekan borde kunna tjäna ett par tusenlappar extra i månaden på om hon är en skicklig skribent.
Alla dessa saker känns som att de ligger inom ramen för vad hon skulle kunna klara av, hon kan skriva hemifrån på de tider som passar henne vid de tillfällen där hon känner att hon orkar med det. För att det finns tillfällen då hon orkar med det och att hon är kompetent nog att göra det har hon ju tydligt visat med sin artikelserie.
Jag hade i alla fall känt betydligt större sympati för en person som faktiskt hade en egen plan för hur denne skulle ta ansvar för sitt eget liv till så stor grad som möjligt. Detta behöver inte handla om stora saker eller att dessa ska kunna leva på dessa grejer, tvärt om i de fall där det handlar om en mycket sjuk person kan dessa vara väldigt små, det viktiga för mig är att personen åtminstone gör något. Jag avskyr när det bara handlar om vad andra ska göra för någon, vad andra tagit ifrån personen och vad personen anser att samhäller ska göra för denna och inte ett ord om vad personen själv ska göra, för det är ju trots allt personen i frågas liv det handlar om och ingen har större ansvar för sitt eget liv än en själv.
Slutligen vill jag bara säga att jag hoppas att dessa personers liv blir betydligt bättre än hur de har det i dag, oavsett om den handlar om att de får mer hjälp, att själva ändra på saker i sitt liv eller en kombination av dessa saker.
Läste i dag en artikel i Dagens Industri med den fina titeln ”Proffsen: Onödigt att bli skuldfri”. I denna artikel talar bankernas ”experter” om för läsarna att det inte finns nÃ¥gon anledning till att bli skuldfri.
Gunilla Nyström som är privatekonom pÃ¥ SEB berättar att vi tex pÃ¥ 80-talet hade en hög inflation vilket tillsammans med amorteringar gjorde att bostadslÃ¥net minskade fort. Men i dag när vi har lÃ¥g inflation och där prisökningarna av bostäderna stannat av lite sÃ¥ finns det inte längre nÃ¥gon motsvarande ”automatisk amortering”. Därför bör heller inte de flesta bostadsköpare ha som mÃ¥l att bli skuldfri.
Eller för att citera henne: ”Jag tycker inte längre att en vanlig bostadsköpare bör ha som ambition att bli skuldfri under den tid som man äger sin villa. Man fÃ¥r ställa konsumtionsbehovet under livet mot amorteringar.”
Hon spÃ¥r dock att den förmodade amorteringseffekten inte helt kommer att försvinna i framtiden: ”En viss amorteringseffekt ligger det ju i en normal inflationstakt pÃ¥ 2 procent och en realtillväxt pÃ¥ 1,5 procent som en schablon för en lÃ¥ngsiktig prisutveckling. Över tid kan det vara en rimlig ambition att amortera ned lÃ¥net till hälften.”
Nu är ju inte jag nÃ¥gon privatekonomisk expert pÃ¥ nÃ¥gon stor och fin bank sÃ¥ jag har säkert helt fel, men min första tanke när jag läser vad som stÃ¥r i artikeln är: Vilken jävla idioti”
Jag påstår inte att det är dåligt att vara sig ta lån eller att vara skuldsatt, tvärt om kommer de flesta människor att vara det åtminstone någon gång under sina liv och jag har själv både studielån och bostadslån. För vissa kommer till och med lån att vara en viktig grund för deras framtida ekonomiska framgångar.
Men att gå ut och rekommendera svenska folket att inte betala av sina lån, inte ha som mål att bli skuldfria och dessutom att skita i dessa saker till förmån för att konsumera kan jag inte se som något annat än rent vansinne.
Säg att du väljer att avstå från att betala av på lånet eller enbart betala väldigt lite för att i stället bygga upp ditt eget sparande, fixa en buffert och kanske börja investera pengar så behöver inte det vara särskilt dumt. Eller varför inte att du har någon eller några miljoner i skulder men samtidigt har finansiera tillgångar tex aktier som är värda lika mycket eller mer än lånet och som du får en större avkastning på än vad du betalar i ränta för lånet, då behöver det inte heller vara så dumt.
Men jag är rätt säker på att för de flesta svenskar så är inte situationen någon av de jag nämner ovan och då är det enligt mig inte särskilt smart. Och om man som i artikeln rekommenderar, skippar amorterandet för att i stället shoppa loss så skulle jag nog snarare vilja säga att det i de flesta fall troligtvis är rent dumdristigt.
Att vara skuldfri innebär för många människor en enorm frihet. Vid en ränta på 5% och ett lån på 2 miljoner kronor så betalar du 100 000 kr om året i ränta. Hur skulle 100 000 kr mer i fickan varje år förändra ditt liv?
Nu behöver inte 100 000 kr om året i ränta vara något stort problem, är man två vuxna med jobb och inte tjänar allt för dåligt som delar på det hela så är det tvärt om inte särskilt svårt alls att klara av det. Men kunde du inte gjort något roligare för de pengarna än betala bankhöjdarnas bonusar? Dessutom vad skulle hända om en av er förlorar jobbet eller pga av någon sjukdom/olycka inte kan jobba mer? Vad skulle hända om ni bägge blev tvungna att sluta jobba? Vad händer när ni blir gamla och funderar på att gå i pension, har ni då råd med räntan om era pensioner ligger markant lägre än vad ni hade i lön? Vad händer om räntan stiger kraftigt? Vi behöver inte gå många år bakåt i tiden för att hitta räntor på 10 – 20%.
Hur låga skulle dina omkostnader bli om du var helt skuldfri? När du inte behöver betala någon ränta, inga amorteringar och liknande. Vad skulle det betyda för din ekonomiska frihet och trygghet?
Det kan inte vara så att dessa bankmänniskor pratar i egen sak? Faktum är ju att det är våra lån som betalar deras löner och bonusar och ju längre tid du betalar tillbaka på desto mer tjänar de på lånen. De tjänar mycket mer om du betalar tillbaka ditt lån på 10 år i stället för på 1 år och mycket mer om du betalar tillbaka det på 50 år i stället för 10 år och betalar du inte tillbaka det alls, ja då är det fest på banken.
Mycket tänkvärt avsnitt av Duck Tales som verkligen går att knyta in till verkliga världen när olika stater/riksbanker trycker upp nya pengar i massor.
Eller för att citera Marcus Wallenberg: ”Inflation är som att kissa i byxorna. Det värmer gott i början, men sen blir det jädrans obehagligt.”
Läste för en liten tid sedan ett inlägg på en annan blogg som inspirerade mig till att skriva ett eget. Inlägget i fråga publicerades i bloggen The Drones Club vilket är en av Sveriges största och bästa bloggar inom det klassiska herrmodet.
Skribenten berättar om hur han passerar en herrekiperingsbutik som han aldrig tidigare besökt. När han ser att de har rea just nu så bestämmer han sig för att titta in. Och vad det manliga butiksbiträdet sedan säger och gör är det som jag anser vara att göra det där lilla extra.
När skribenten tittar pÃ¥ skjortorna säger butiksbiträdet att ”De där skjortorna är nog väl vida i modellen för dig”. Därefter diskuterade butiksbiträdet lite kort snitt och mÃ¥tt pÃ¥ de aktuella skjortorna med skribenten för att sedan hänvisa honom till en helt annan butik som biträdet trodde kunde ha skjortor som skulle passa skribenten mycket bättre.
Vad man hade kunnat förvänta sig i det här fallet är snarare ett av två alternativ. Antingen så talar biträdet om att han inte tror att skjortorna skulle passa så bra på kunden och sedan är det hela över. Det andra alternativet är betydligt värre och tyvärr tror jag att det är det vanligaste, biträdet försöker lura på kunden i skjorta i alla fall och talar om hur bra det är att skjortan är lite stor så att det känns bekvämare och man kan röra sig smidigare osv.
Om biträdet väljer det första alternativet så har han gjort vad som kan förväntas av honom men inget extra, kunden hade lämnat butiken och inte tänkt så mycket mer på det. Om biträdet hade valt det andra alternativet så hade han gjort en riktig fuling som säkert hade varit lönsamt för butiken på kort sikt, de hade ju kanske sålt en skjorta eller två fler den dagen, men troligtvis hade kunden inte känt sig särskilt nöjd med skjortorna på längre sikt och många hade nog lagt märke till hur dåligt de passade när han väl använde dem. Chansen är nog liten att han köper fler skjortor där i framtiden eller rekommenderar någon annan att göra det.
Vad butiksbiträdet i stället gjorde var att han talade om att skjortorna inte skulle passa bra på kunden, han talade även om varför de inte skulle göra det. Men sedan så gjorde han det där lilla extra, det som var mer än vad man kunde förvänta sig, han rekommenderade en annan klädbutik till kunden, en där han trodde att det kunde finnas skjortor i kundens storlek.
Detta fick till följd att kunden blev positivt överraskad och när en kund blir detta så är också chansen stor att denne berättar för vänner om den positiva överraskningen, även om inga kläder inhandlades i butiken. I det här fallet blev effekten än större eftersom kunden råkade vara skribent på en av landets större herrmodebloggar. Helt plötsligt kom tusentals människor där troligtvis de flesta tillhör butikens målgrupp att få läsa om skribentens positiva upplevelse av butiken kombinerat med dess namn, var den ligger och en länk till dess hemsida. Dessutom påpekade skribenten att de har rea just nu så chanser är nog stor att ett antal läsare som bor hyfsat nära butiken passat på att besöka den och handla efter att ha läst inlägget.
Jag hörde en gång för något eller några år sedan en person säga följande vilket jag tycker är ett mycket vettigt citat:
”Hur mycket framgÃ¥ng du nÃ¥r under din livstid baseras till stor del pÃ¥ vad du gör efter att du har gjort vad som förväntades av dig.”
Detta är nog en självklarhet för många egenföretagare men samtidigt är det långt ifrån alla, för vem har inte bemöts dåligt som kund någon gång. Jag anser att detta även borde vara lika självklart bland de som inte är egenföretagare utan anställda, att göra det där lilla extra på en arbetsplats innebär också ofta att du ligger väldigt bra till varje gång det kommer till löneförhandling och befordringar, det innebär också att du troligtvis sitter klart tryggare under skakiga tider med många varsel, för den sista chefen vill förlora är ju den som gör det där lilla extra.
I följande inlägg hittar du ett bra exempel på att göra det där lilla extra som anställd: Samma lön för samma arbete?
I följande inlägg hittar du ett bra exempel på att göra det där lilla extra som egenföretagare: Networking With Millionaires
Det här inlägget kommer inte att ta upp några magiska saker, det här inlägget kommer inte heller att nämna något revolutionerande, faktum är att det jag nämner i det här inlägget är sådant som jag nämnt flera gånger tidigare i bloggen och jag skrev ett helt inlägg om just detta 2006. Inlägget handlar helt om vanligt sunt förnuft men det kändes som att det var dags att påminna om det igen.
Just vanligt sunt förnuft verkar vara nÃ¥got som väldigt mÃ¥nga i det här landet saknar vilket vi inte minst kunde se pÃ¥ inlägget ”Skrämmande svenskar” som jag skrev tidigare i Ã¥r och det är i mÃ¥ngt och mycket till dessa personer det här inlägget vänder sig till. Och är du en av dessa människor och faktiskt vÃ¥gar att pröva pÃ¥ det jag skriver i det här inlägget sÃ¥ kommer troligtvis resultatet att kännas bÃ¥de revolutionerande och kanske till och med lite magiskt med tiden.
Du måste inse att en del av alla pengar du tjänar faktiskt är dina att behålla. Vadå? Säger du. Alla pengar jag tjänar, bortsett från den delen staten ta genom skatter, är väl mina?
Jasså? Är de? Säger jag.
Trots att bara halva denna månad har passerat kan jag slå vad om att om alla med ett jobb som läser det här inlägget och som i dag inte aktivt sparar och investerar skulle kolla kontobalansen på sitt lönekonto så skulle summan som finns där vara betydligt lägre än vad den var när lönen kom för de flesta av er.
För vissa av er skulle den kanske till och med vara skrämmande låg med tanke på att det är så långt kvar till nästa lön. Och om ni tänker på hur det ser ut nu, hur skulle det se ut om ytterligare en vecka? Hur skulle det se ut en dag före nästa lön kommer?
För alldeles för många svenskar så är svaret på frågorna ovan mycket deprimerande och det är helt uppenbart att en väldigt stor del av allt det ni tjänar inte är eran att behålla.
Du behåller alltså en väldigt liten del av de pengar du tjänar. Resten hamnar hos staten, kommunen, fastighetsbolagen, telefonbolagen, restaurangägarna, skobutiken, snustillverkaren, mataffärerna, bensinmacksägaren, klädaffären, godistillverkaren osv.
Det är helt okej att inte allt man tjänar stannar hos en själv, tvärt om är det till och med för de flesta ett måste att det går åt en hel del pengar varje år. Men jag tror du inser hur lite av alla de pengar du tjänar som faktiskt stannar hos dig.
Hur bryter du då denna hemska ovana? Ska du förändra ditt liv över en natt och bli en riktig snåljåp? Ska du från och med nu börja spara 80% av allt du tjänar?
Att ändra sina vanor är sällan lätt och återfall är mycket vanligt vilket beroende det än är man försöker bryta. Därför föreslår jag att du ska börja långsamt och sakta men säkert vänja dig av med ditt beroende samtidigt som allt mer an de pengar du tjänar blir dina att behålla.
Jag anser att alla människor bör behålla minst 10% av sin lön men för att minska risken för återfall så börja med 1%. Du måste väl klara av att leva på 99% av den lön du har i dag? Därefter kan du efter någon eller några månader när du märker att 1% gick bra öka till 2% och därefter till 3%. Efter ett år eller två är du med största sannolikhet uppe i att behålla minst 10% av allt du tjänar. Jag skulle inte bli förvånad om en del av er plötsligt inser att ni utan problem sparar 15%, 20% eller 30% av er lön!
Ett viktigt steg för att detta ska fungera är att du sparar pengarna direkt när de når kontot, i stället för som så många svenskar försöker göra, spara den lilla summan som eventuellt, kanske, möjligtvis, finns kvar på kontot dagen innan nästa lön kommer och vi vet alla att detta fungerar för ytterst få.
Vad du i stället ska göra är att du ska ställa in på din internetbank så att en viss summa (tänk procentsatserna jag skrev om tidigare) automatiskt förs bort från ditt lönekonto samma dag som lönen når kontot. Dessa pengar ska föras över till ditt spara/investerakonto (mer om sådant finner du i länken i slutet av inlägget).
Eftersom du aldrig ser dessa pengar så blir det som att dessa aldrig hade existerat, är det 1% du för bort så är det 99% av din lön du ser på kontot varje månad och det är de pengarna du vänjer dig att leva för. Jag brukar kalla detta för att du vänjer dig av med de pengar som automatiskt förs bort från kontot. När du vant dig leva för 99% av din lön så ökar du summan som förs bort från kontot till 2% och så lär du dig leva för 98% av din lön, sedan fortsätter du på samma sätt tills du behåller minst 10% av alla pengar du tjänar.
Pengarna som finns kvar på ditt konto efter att själva sparandet har skett kan du med gott samvete konsummera upp till nästa lön kommer om du så skulle önska.
För att få lite inspiration till ditt kommande sparande rekommenderar jag dig att läsa följande inlägg jag skrivit: En kronas kraft
För lite tips i allmänhet hur du kommer igång med sparande och investerande läs denna lilla grundkurs jag skrivit: Hur du börjar spara och investera
Jag kan personligen lova dig att om du följer de tipsen jag skriver om här i bloggen så kommer du snart inte att ha några som helst problem att spara hur mycket eller lite du än tjänar. Därefter är det vad du gör med dessa sparpengar som avgör hur rik du kommer att bli.
Jag förväntar mig att när du pga att du en gång i tiden läste det här inlägget tjänat ihop din första miljon så bjuder du ut mig på middag på en schysst restaurang och berättar din historia. När du tjänat ihop din tionde miljon så bjuder du med mig på en lyxrestaurang för att berätta vad som hänt sedan du tjänade ihop den första miljonen. När den hundrade miljonen är din så skickar du vad du anser vara en lämplig present tillsammans med ett tackkort till mig!
Eftersom det är över ett år sedan jag senast skrev en bokrecension här så kändes det som att det var dags för en nu, särskilt som jag då jag läste boken för ett halvår sedan skrev att jag skulle recensera den efteråt och lite väl lång tid har gått sedan dess.
Boken i fråga heter Må bra under tiden du lyckas. Tanken med denna bok är att många företagare inte riktigt lyckas hela vägen beroende på hur de mår, hur de tänker, vilken relation de har till sig själva och saker runt omkring dem, de saknar helt enkelt en balans i livet och bokens uppgift är att hjälpa dig som företagare att hitta denna balans, må bättre och lyckas.
Boken är uppdelad i åtta olika kapitel som var och ett koncentrerar sig på ett specifikt område, dessa är:
1. Livsbild och livsupplevelse – balansera ditt livshjul.
Handlar om din livsbild, dina livsupplevelser och hur glappet mellan dessa påverkar hur du mår. Att känna lust och mening samt hur man delar in sitt liv i viktiga områden. Livshjulet som sedan kommer att följa med i varje kapitel i boken introduceras.
2. Din fantastiska tankevärld – lär dig hantera glappen
Handlar om hur dina tankar och dina egna intentioner påverkar vad som händer i ditt liv och hur det går för dig. Hur ändrar du saker i din tankebild?
3. Må bra först – kraften att veta hur du hanterar dina känslor
Lär dig lyssna till vad dina känslor säger. När du tror att du vill ha något är det känslan du är ute efter.
4. Under tiden – att göra det bästa och det mesta
Få mer gjort på kortare tid. Hur du får tid att hinna med allt du behöver hinna med. Ta tid för att njuta.
5. Relationsmagi – kärlek, kommunikation och inställning
Här lär du dig om att skapa förutsättningar för långsiktig kärlek, men också om att utveckla relationer på alla plan.
7. Pengaglädje – njut av att vara rik eller oberoende
Pengar är till för att njutas av, oavsett hur mycket eller lite du har. Här får du lära dig sätt att se på pengar och enkla metoder för att få ditt pengahjul att snurra bättre och snabbare. Du får inte tips på snabba klipp, däremot en strategi som garanterat gör dig till miljonär över tiden, eller tar dig till den nivå som motsvarar just dina drömmar.
8. Saker du fortsätter göra – och tankar du fortsätter tänka
Tar upp lite blandade saker med främst entreprenörskap och tittar på olika typer av entreprenörer. Det tar även upp saker som vanor och övertygelser samt innehåller en del övningar för att se hur man fått till sitt eget livshjul.
Personligen så tycker jag inte att boken var så bra, inte att boken på något vis var dålig utan snarare att den helt enkelt inte passar för mig, dels för att den är rätt flummig vilket jag inte är och dels helt enkelt för att jag alltid mår bra vilket gör att böcker som handlar om hur man ska göra för att må bra blir rätt ointressanta för mig.
Däremot kan den nog passa utmärkt för en lite mer flummig person, särskilt om du känner att du inte riktigt mår som du skulle önska och att det känns som en omöjlighet att nå de drömmar du har i ditt huvud.
I ett tidigare inlägg har jag citerat lite ur boken så ni kan få er ett exempel på en av delarna jag tyckte var lite bättre och intressantare, detta finner du här: Fokusera
Oavsett vad man tjänar, vilka ens föräldrar är, var man kommer ifrån och vilken utbildning man har så har alla människor här i Sverige möjlighet att förändra sitt ekonomiska liv till det bättre.
I denna blogg om privatekonomi fÃ¥r du lära dig mer om hur detta gÃ¥r till samtidigt som du har goda möjligheter att dela med dig av dina egna erfarenheter. Läs mer…
Undersökning
Hur länge skulle du klara dig på dina besparningar utan andra inkomster?
